RSS

Mulet, regn och sol

sammanfattar väl denna torsdag i september 2020. Vädret satt i skallen redan när jag vaknade och samma med både människor och djur. Vi tog vovvepromenaden vid 0930 och tänkte gå till bygdegården igen. Maaaoo! Maaaaooo! Jaha, så vad det med den promenaden.. vid loppis kom Musse fram – han har sitt sommarrevir där. Han vill gärna gå med på promenaden och har förkärlek att gå mitt i vägen… så då Amigo hade gjort det han behövde så vände vi hemåt i sakta mak. Tänkte att jag skulle bära katten men det hade han inte tänkt samarbeta med. Släppte halva pälsen och ålade sig ur famnen. Nehej. Då smyger vi hemåt och håller tummarna att inget motorfordon kommer. Hade varit många lastbilar när vi gick mot loppis. Lite grädde och sedan upp på övervåningen. Jag gick med och satte mig på översta trappsteget så vi pratade och han ger en danska skallar 🙂 Passade på att stänga min dörr också. Han har en förkärlek att tälta under mitt täcke.

Efter lunch hade jag helst satt mig och tittat på film men det blev till att masa sig ut till stugan och grundmåla fönstren. Betydligt behagligare doft av linolja. Spädde ut den vita färgen så att det blev ett tunt tunt lager. Det skall torka en hög med timmar, sedan skall rutorna på plats, kittet torka och därefter ett par lager med färg. 24 h torktid för varje lager. Här får man ha tålamod. Riktigt mysigt att stå där och måla när regnet smattrar och ljudboken i öronsnäckorna.

Nu när vi fikat kom Musse ner från övervåningen. 4 h sömn och han timade in regnet. Han fick lite torrfoder och sedan intog han stolen intill min och har somnat igen. Solen kom fram och det får nog bli en promenad med hunden igen. Syrran och Eva är inte hemma förrän 20-snåret då det är Färjestads Travet som gäller för Eva. Amigo tycker väl inte att det är superduperskoj att vara här. Men han har sällskap, får mat och promenader så det går ingen nöd på honom. Han kan allt som oftast sätta sig bredvid mig på golvet och stirra. Länge. Vore najs att veta vad han vill. Så är det oavsett det är direkt efter promenad eller inne. Han vill vara ute och jag sätter honom i långkopplet, han sitter och tittar och sniffar ett tag och sedan vill han in. Lite frimärksvarning. Han är väldigt mån om mamma och när vi är ute skall han valla in henne. Nu sover både hund och katt så det är stillsamt. Mamma är fördjupad i sitt korsord och jag pysslar med lite datafix. Inga hemsidor idag. Vilodag. Faktiskt 🙂 //Svejs!

 
1 kommentar

Publicerat av på 24 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Usch vad det luktar

av balsamterpentin. Efter koll på nätet hos de som tipsar och vägleder så skall man mätta träet med sk halvolja, 50/50 kokt linolja och balsamterpentin. Linoljan doftar nästan inget men den andra drar gott i näsan. Det var i alla fall behövligt på delar av fönstren där fukten har härjat. Så det gick åt en del av blandningen. Det skall dra 30 min men det får så tills i morgon så torkar jag av överflödet. Så, vi är en bit på väg. I morgon skall jag måla på grund och det gör man med vita linoljefärgen som späds ut med linolja eller balsamterpentin. Kan säga – jag kommer använda linoljan. När det är fixat skall det kittas och de nya rutorna skall på plats och se till att få peppar i kittet så att inte fåglarna pickar i sig jobbet. Såg på Youtube att det fanns något som konstnärer använder som kan strykas på så det blir hårdare. Det blir som det blir. Det jag hade kvar av blandningen duttade jag på de rena träytorna på det andra fönstret på södersidan. Skakade på huvudet och konstaterade att om allt sprucket kitt sitter löst lär vi ha att göra. Vi får se hur långt vi hinner under hösten. Det skall sättas upp en ny väggbeklädnad på altanen också, så jag tror jag prioriterar det nu när grannen som lovat göra det är tillgänglig. Gick runt och kollade lite närmare på altanens utsida och jag, här är vi då rakt inte sysslolösa.

Jobbat vidare med hemsidan och det börjar ta form. Hann inte ringa de som gjorde sidan från början då jag behöver lite hjälp med header och lite annat. Roligt att jobba med denna webbyggare, så det kan användas även framöver när jag hjälper kunder, som vill satsa på en licens för byggaren.

Vi var hundvakter och vi fick en promenix till bygdegården och tillbaka. Dock går det ju inte snabbt… Amigo ska lukta läääääääääääääääääääänge på vissa tuvor. Till slut kände jag att nu tar jag dig snart under armen och går hem.

Fikade i paviljongen även idag, även om man får ta på sig en jacka.

Har återställt TV-fixet så att box och sladdar sitter där de skall på övervåningen samt att sändaren funkar mellan TV-rummet och övre hallen. Lyckades få rätt så bra ordning på kablaget ockå. Det är långa kablage på HDMI-kabeln som går mellan övervåning och TV:n nere men nu fick jag den rullad i rätt längd och koaxkabeln till boxen var också samarbetsvillig. Lite annat fix på övervåningen och lamporna till kuvösen är på plats och jag skall göra nya skarvsladdar så att de går till uttagen för fönsterkontakterna och kan tändas på en knapp. Får ha det på to-do-listan.

Avslutar med lite bilder i höstens tecken// Svejs!

Tagetesen i ”tårtan” är ståtliga och höga och än så länge är de matnyttiga för humlan
Hösten har kommit på halva vägen. Lönnen står vi mor Anna’s lilla stuga vid gamla ICA. Att det faktiskt bodde en familj med två barn bodde i denna lilla stuga med ett rum är svårt att tro. Var inne en gång när vi hade julmarknaderna för en hög med år sedan. Skulle vara roligt att få se det igen. Får kolla med ägaren om jag kan få ta en titt.
Som sagt, tagetesen är fina så här års. Tänk om snäckorrna kunde ge fanken att dammsuga dem. Vill så gärna så dem på plats och få små häckar i rabatten. Öschel på frön så det få bli i tårtan och sommarurnor som har försetts med koppartejp. Klurat lite på om jag inte skall kunna göra en specialare nästa år. Ja vi får se.
 
2 kommentarer

Publicerat av på 22 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Dimman lättar så smått

En stillsam uppstart denna morgon. Dimman har legat tät ner över ängarna och skogen men jag hoppas på lika härligt väder som det var igår. Jag hade en helt stillsam och sysslolös lördag. Var det någon som trodde på den eller? 😀

Men först rapport från Evas lopp på Solvalla igår. Premiär på den banan. Hon och Ville tävlade och även här var det stor skillnad i tidsbästa så hon fick starta långt bak och Terminator som är Sveriges snabbaste fick starta ett varv bakom de andra, typ. Vem som vann? Terminator. Damn vad den pållen kan springa. Eva och Ville hade näst bästa tiden i loppet, men hon kom på 6:e plats. Som sagt, det är en knepig sport. Hon var något gramsen på ekipaget som var framför vid upploppet då kusken inte gick åt sidan när hästen galloperade så hon fick inte den spurten hon ville ha. Men med den tiden är hon väldigt nöjd ändå. Den som vill se loppet kan kika här. Lättast att se dem på upploppet. Ville håller huvudet lite snett.

Det blev dagens paus på eftermiddagen. Förmiddagen blev som sagt effektiv. Plockade först lite inne och sedan fick jag ingivelse så jag tog med dammsugaren och sopkvasten upp till friggan och ställde mig och tittade på röran. Men, jag hade bestämt mig, här skall städas. Hade röjt ut en del tidigare men det behövdes verkligen gås över och dammsuga. Hade med högtalaren så jag spelade och sjöng för mig själv. Går alltid lättare med musik. Allt eftersom jag bestämde mig för att kasta, lämna till Östpendeln eller Röda Korset åkte det ut på altanen. Fick kryssa mig fram 🙂 Men den gamla köks-TVn med DVD modell tjock hade jag då rakt ingen orsak att ha kvar då jag har en plattare variant där som vi tidigare hade här i köket. När jag dammsög så såg jag att det kommit in lite regn i små strilar på ett par ställen vid fönstren och jag tror nog att det även kom från vattningen när vi hade blommorna på vinterförvaring, så det blev till att hämta hinken och moppen. Till våren skall jag göra en mer nitisk städning av lister och annat då jag skall måla om golv och väggar. Men nu ser det bra mycket bättre ut och inte lika många grejer som är kvar. Det blev ju snabba ryck att få undan grejerna när vi skulle renovera lill-stugan och ja, det jag inte ser tänker jag inte på 😀 Man hittar ju saker som man inte minns att man sparat. Hittade lådan med alla gamla dagböcker och de är väl olika flitigt använda. Första jag hade kvar är från februari 1980. 4/2 skrev jag Idag blev jag påkörd av en grön Merzedes. Den händelsen kommer jag väldigt väl ihåg. Flög en bit men allt gick ju bra. Den körde i fel riktning vid övergångsstället och det var snöröjning så föraren tyckte det var bra att gena men hans fil gick åt ett håll och där han körde motsatt. Det är därefter jag inte litar på någon bilist när jag passerar gator. Bläddrade lite i nästa bok och jag känner att skämskudden behöver förberedas 😀 Ja inte längtar jag tillbaka till alla jobbiga tankar om killar och hur man blev kär och okär typ 10 ggr i veckan. Jisses. Hittade även ett kuvert från 88-89 och de hade jag verkligen glömt att jag sparat. Minns inte så väl att vi ens brevväxlade. Första kärleken. Himmel och helvetet när det tog slut med ett brak. Där var inte skämskudden något som kan hjälpa. Stoppade ner breven igen och lade dem längst ner igen. Kärran på åkgräsklipparen blev överfull men jag fick ner grejerna utan att de skumpade av i branta knockliga slänten ner till logen. Ska gå igenom allt igen men det som skall vara kvar har jag tagit vara på.

Morfar hade en svart portfölj där han hade sina körnoter och jag har haft noter och texter där, så jag gjorde ett stickprov och ja där finns det en hel del att gå igenom. Men då har jag ju lite sysselsättning. Morfar och pappa spelade gitarr och jag har kvar de böcker som åtminstone morfar använde. Det fanns ljudband till men de är borta sedan länge. Den större boken hittar jag inget datum på, men de små är från 1967. Bra förklaringar och bilder. De skulle vi nog ha haft syrran och jag den där sommaren vi bestämde oss att nu skall vi lära oss spela gitarr under några sommarveckor. Vi kan väl säga att farfar tröttnade tämligen duktigt på oss under muttranden om att vi gärna fick lära oss mer än två ackord 😀

Lite kyligare än fredagen men perfekt väder för städning. Entrén till friggeboden ligger ju i söderläge så det värmer upp bra. Blev eftermiddagsfika i paviljongen men förmiddagen var också härlig

Älskar det här gräset sådana här dagar. Jan hjälpte oss att slå slänten nedanför så där blev det inga vippor, men några finns kvar vid jordkällaren.
Blåklockorna hänger i och har blommat i omgångar sedan i våras. Näpna dekorationer i trädgården

När jag var klar för dagen fick jag inspiration och tog med maskinen upp och körde igenom Zumbapasset. Det blev lite träningsvärk i minnet 🙂 och idag i kroppen. Skall lägga om listan lite och ta tillbaka uppvärmning och avslutslåt. Ja det var min lördag det. Hoppas att ni är nöjda med er på ert håll i världen. Svejs!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 20 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Solig fredag

men inga varma vindar. Vem bryr sig, finns kläder. Klurar på vad jag skall satsa på idag. De nya rutorna är klara så jag tänkte ev åka upp till Krillan och hämta dem. Är i o f inte klar för kittning ännu. Skall skubba av lite med stålborste då det är gamla småsprickor i träet som inte går att värma bort. Införskaffat terpentin så att det går att späda till basfärgen så nu har jag allt hemma. Har gräs att gräva bort också. Eva hjälpte mig att sätta kanten på rabatten, sedan kom mammas 80 års dag och sedan, ja, ibland är mitt minne si och så och veckorna går 🙂 Så det satsar jag på. I o f har inte ryggen varit pigg heller varpå den övningen inte är en ultimat sysselsättning. Men nu så borde det gå. Får tänka mig för.

Tre plusgrader inatt. Var orolig för att tomaterna i hörnet skulle frysa men det hade vänligheten att hålla sig på plus. Det är många på G att mogna så jag hoppas att det hinns med. Får vara vaksam på temperaturen. Ifjol frös ju en hel del och det gick inte att få dem att mogna inne.

Igår kände jag mig lite duktig faktiskt. Började städa i mjölkkammaren – alltså lilla rummet innan man går in i gamla ladugården (laggårn som vi säger). Det har sett ut i kammern om vi säger så. Förr hade farfar träsvarven där och idag skall alla gamla träklampar på övre hyllan bort. Syrran kanske vill ha det som tändved till pannan. Annars får det gå på brännbart. Bänken blev städad och omplockad och jag hoppas att vi kan hålla det så. Vill gärna ha ner Sven’s gamla snickarbänk, men osäker på om den går att få in eller om den får stå i laggårn så det mesta där är oljigt och det vore bra med en ren träyta som arbetsbänk. Laggårn är bra. Den har varit verkstad sedan ja, 50-talet kanske. De hade lite djur under kriget, sedan ändrades användandet. Det är därför vi har de gamla namnen kvar. Logen, ränne, mjölkkammern, laggårn och så dyngstan, som varit traktorgarage i bra många år. Avträdet (dasset) snickrade pappa igen och satte panel när vi gjorde om fasaden på 80-talet. Lite synd för det var lite mysigt, om man nu kan kalla det så. Vi lekte mycket därinne nä vi var små. Jodå, locken var fastsatta. Två fjöl och en liten för ungar som inte kunde hoppa upp 🙂 Men dörren kan nog öppnas om man vill det. Den låstes då utifrån med en drethusknarvel – alltså en träbit som kunde snurra runt. Ja alla dessa gamla ord. Tycker det är viktigt att hålla kvar det äldre språket. Ja kanske in så viktigt med just nämnda 🙂 Men i övrigt så har jag konstaterat att jag tillhör generationen som är mitt emellan. Många av de unga slänger sig mest med slang och utrikiska ord. Tror att mycket mynnar i att idag umgås man inte lika flitigt över generationsgränserna. Korsord är en bra sak för att få lite bättre ordförråd. Språkförståelsen har lite att önska på sina håll.

Från det ena till det fjärde. Jag beställde nya recept på astma och allergitabletterna för ett par veckor sedan. Dagen därpå fick jag meddelande om att en läkare på vårdcentralen skulle ringa mig som igår. Undrade varför men tänkte att det reder sig när han ringer. Jag svarade och han presenterade sig och sa sedan. Ja varför ville du att jag skulle ringa?? Eh… vänta nu tänkte jag, nu är det nog lite tokigt. Men, vi pratade på och jag funderade på om jag kunde ta upp något så att något kunde komma ut av det. När vi var klara hade han glatt skrivit ut ett recept på nässpray 🙂 Ja jisses. Vill man ha kontakt är det nästan hur svårt som helst och har man inte planer på att ha kontakt med dem så ringer de 🙂

Såg ni på Fyraåringarna igår? Ja men oj så hjärtevärmande och såå bra att de berättar om hur de har haft det i livet. Att det faktiskt inte är gamla paket som sitter, utan de har erfarenhet, gått igenom en massa och en gång varit unga även de. Tror att detta experimentet kommer falla väl ut. Goa ungar och bra pedagoger med. Fatta vad ledsamt trist de måste ha om de mot förmodan inte har personal som hinner med eller aktivitetsmänniskor som kan ha roliga inslag i vardagen. När jag var ute på olika boenden med mitt lilla program För knoppen och kroppen där jag satt och sjöng med dem och gjorde RGRM-rörelserna och fick igång glada ansikten och sångkompisar, där kan vi tala om att jag kände att jag var rätt ute med mina ambitioner. Tack och lov för Spotify där originalartisterna sjöng och minnet glimmade till på de som var i demensdimman. På vissa ställen forslade personalen ner dem och avvek som en avlöning för att ta paus och lät mig ta hand om allt. En okänd människa de aldrig träffat. På andra ställen avvarade de en eller två i personalen. Vilket tillslut blev ett krav för jag kan ju inte ta hand om någon som blir akut sjuk, tvärarg eller går sin väg. Bästa stället var i grannkommunen som, kors i taket, då, hade en kontaktperson på studieförbundet som de anlitat, som brann för detta att de äldre skulle ha bra aktiviteter. Hon hjälpte massor och var helt övertygad att detta var en riktigt bra grej. När man har 15 boende och 8 från personalen/aktivitetsgruppen med sig, kan ni ju tänka er vilket drag det blev 😀 Skrivit om detta förut i bloggen, men då jag såg programmet igår känner jag att jag verkligen hoppas att medel skall anslås igen så att jag kan få komma ut och göra skillnad. Kvinnan de hade svårt att nå då hon satt i sin egen värld. Höll hennes händer och gjorde armrörelserna försiktigt, sjöng och tänkte att möjligtvis kanske hon hör mig. Då började tummarna stryka mina fingrar och gardinen åkte upp, hon såg på mig, skrattade och log och blev tårögd. Personalen bara tittade och undrade vad tusan som hände då de hade haft svårt att få kontakt. Musik är ett kraftfullt redskap. Helt klart. Samt detta att tal- och sångcentrum inte är på samma ställe i hjärnan. Kan de inte tala kan de allt som oftast sjunga eller åtminstone gnola. Hjärnan är fantastisk ändå. Om det fortsatte året därpå? Icke, båda aktivitetsgrupperna togs bort av kommunen 😦

Avslutar med en bild från… ja det är väl 2010 tror jag när jag startade upp firman och gjorde broschyr. Hur som, där ser ni färgerna vi jobbar med. Blått för höger och rött för vänster. Införskaffade partyhandskar som är silkiga. Motsvarande hand kunde jag ju inte använda, men klippte av dem och gjorde en ”konståknings handske” så kunde jag använda fingrarna på musplattan när jag använde powerpoint i andra grupper. Märkte att det gjorde mycket för dem när jag höll deras händer när det var mjukt och silkigt. Skulle tro att det blev som när man stryker pälsen på en katt.

Uppe i headern ser ni länk till RGRM om ni undrar och vill läsa mer om metoden. Hopps, dags att avsluta dagens roman 😀 // Svejs!

 
1 kommentar

Publicerat av på 18 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Fönster mig hit

och fönster mig dit. Igår fick jag bort de rutan jag skulle ha bort från början samt två till som klingade till, så det var nog både småsprickor och lite bänd som drog iväg. Alltså, jösses vilket hantverk och kvalitet på virke och glas. Några handblåsta glas är kvar och de jag tog bort är väldigt tjocka så det var inte bara att knacka till utan det fick bli varmluftpistol och stämjärnet som jag hittade i högen mer verktyg som var från farfars dagar när han svarvade. Lite snedställd och liten i det platta bladet och funkar jättebra. Fick ut dem i stort sett hela och det kan jag säga att det kittet som sitter kvar, det sitter som berget och jag tänker inte vara överambitiös och ta bort alla rutor Där det släpper är där det kommit in fukt. Vi är i det närmaste klara nu med färgborttagningen och i morgon tror jag att vi kan börja lägga på linolja på alla trärena ytor så får det stå och dra. Beställde två rutor till av Krillan så de måste fixas innan jag kan göra helt klart. Men det närmar sig.

Var hundvakt även idag men de var inte borta så länge så det blev bara en kort promenix och det kändes att vi var ute på en lite längre tur igår. Måste verkligen fixa nya skor att knata runt i. Solen kom fram men rejäla nordanvindar gjorde inte utomhusvistelse till något som lockade. Fick bli ett par timmar med fönstren istället. Längtar efter att få börja göra klar. Det tar sin lilla stund att renovera fönster. Syrran skall handla det sista vi behöver i morgon och jag hoppas på att vi börjar bli klara med borttagningen av färgen.

Äpplen finns det gott om och mormor bad Eva att ta med lite från grannen som vi brukar få äpplen av. Lite var det ja

Syrliga och goda

Så nu har vi torkat ett kilo. De låg i ugnen typ hela dagen men de torkade inte nämnvärt. Ta daaa! Då är det toppen toppen med en Airfryer! 40 min så var de torkade och klara. Mums. Ja denna finurliga apparat. Har man inte råd kan jag förstå att man inte köper en men annars. Bästa kompisen i matlagningen. Vill man laga magert men ha saftigt och krispigt, då är det en Airfryer som gäller. Enmanshushåll då är det superbra, tvåmans som vi är, mer än toppen. Då vi har den stora har vi mer grejer till som underlättar ytterligare. En bakmaskin och andra grejer kan jag köpa att de är onödiga, men luftfritösen is the bästa köpet ever detta år. Se till att önska dig en i julklapp. Men ta inte den lilla, du kommer, som vi, snabbt byta upp dig till en större. Så det så 🙂 Testade att göra äppelmuffins med kanel/kardemumma/ingefära och se det gick alldeles utmärk i silikonformarna som följde med bakbunken – som man även kan göra gratäng och annat i. De blev riktigt goda. Inga stora blaffor, men smakrika

Ja, mer har väl inte hänt här. Jobbar en hel del med hemsidorna jag hade på beställning. Varvar med det och fönstren. Behöver ombyte för ryggen med båda då det kan bli lite enformigt.

Monterade ihop den nya dynboxen som syrran köpte med hem igår. Snäpp snäpp stod det och skulle vara busenkelt. Yeah right… donk donk och lite *#%* så blev det monterat. Det är inte lätt om klena personer skall sätta ihop det. Men nu är det klart för vinterförvaring.

Snart dags att slå sig ner framför burken. Vi har flyttat in i TV-rummet igen, men blir det fina dagar där kuvösen blir nog uppvärmd har vi kvar fåtöljerna där.

Allt för nu. Svejs!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Fnissar gott

när jag lyssnar på hennes stand up. Sarah Millican. Upptäckte henne på Comedy Central när jag bodde i Karlsborg för en hög med år sedan och hon är en sådan där stand up-tjej som du inte tror är en. Men jisses, hon är så där proffsig så hon är t o m rolig när hon inte säger nå’t och det säger ju en hel del. Hon finns på många klipp. Det är från henne det myntades ”jag har ingen muffinsmidja, snarare en kakhylla” Det tyckte jag var hysteriskt roligt. Så’n humor har jag 😀 Hon har en sida på fejjan som ligger öppen. Har länkat henne via namnet i början till hennes Youtubeklipp. Bara på engelska men värt att lyssna på.

En annan tokfia som jag inte fnissar till utan snarare flabbar åt är Celeste Barber och hon finns givetvis på både fejjan och Youtube Denna underbara kvinna, som först ha sexiga brukar och reklam som ser wow och enkelt ut – för att sedan klippa in sig själv, försökandes göra samma sak med, ja låt oss säga, mindre tjusighet 🙂 Typ som verkligheten är. Hon kan då verkligen bjuda på sig själv. Vissa tycker kanske att hon är fånig men jag bara älskar henne och får ett garanterat skratt när jag kollar på hennes videos. Det jag undrar över är vart tusan hon hittar filmerna på de där långbenta tranorna som åmar sig åt alla håll 🙂 Har inte hört hennes stand ups men skall ge mig ikast med det nu när jag är hemmavid.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 13 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Men lägg av

HUR bra kan det bli liksom?? Vet inte hur många gånger jag har lyssnat på dem idag. Med fördel iförd ett par hörlurar med bra ljud. Gåshud… jag är vådligt svag för grabbar med bra sångröster, så här har jag smält typ hur många gånger som helst och ja, gåshud är bara förnamnet. Den tar liksom tag. Nu är det som jag förstår ensemblen som spelar Lejonkungen så det är rätt kunnigt folk som tar ton 🙂 Men damn vad bra det är. Usch vad jag saknar kören. Ja även att få sjunga själv och rensa systemet så där från både hjärtat och magen. Lyssna och njut. Själv lyssnar jag vidare med repeat.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 13 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Farmors gamla morakniv

som hon hade som skalare när jag var liten, är en mycket bra kompis. Jag påbörjade ju projekt fixa gamla fönstren i lillstugan förra helgen, men hann inte så långt som jag tänkt mig och har förträngt det lite under veckan 🙂 . Fått bort allt löst kitt men funderar nu på hur fanken få bort det som sitter som berget och jag vill inte vara våldsam så att rutorna knäcks. Det var ytterligare två som hade fått sprickor på samma fönsterbåge så jag får be Krillan fixa ett par rutor till, så de tre är det inga problem med. Skulle ha haft en speciell värmegrejsimojs som löser upp kitt men det blir till att mjuka upp så mycket som det går med värmepickadollen och försiktigt ge sig på att lirka loss. Vet inte om man kan skarva, får undersöka saken. Vill helst ha linoljekitt på allt så jag vet att det är fixat. Tänkte inte göra så grundligt först men va tusan, lika så bra. Alltså blir det värmepistol, spackelspade, mer värmepistol, morakniv och när det är klart några drag med gamla fönsterskrapan som gör det slätt och bra och så trärent som det går. Då det blir duktigt varmt och pistolen är nära morakniven är jag iförd tjocka skinnhandskar – och är mer än nöjd när det släpper ända ner under kletiga gamla lacket närmast träet. Tagit översta lagren med spackelspaden men det gick inte ner hela vägen så jag får göra det i omgångar. Fönstren var grönmålade från mitten av 70-talet tills vi byggde om och bytte fasad 1995 och de gick över till vitt. Då var det inte prio att strippa ner fönstren till träet så nu får det jobbet bli gjort så lite grön nyans blir det i sprickor som blivit genom åren. Jag kommer skrapa det som går mellan och under fönstren och pensla på linolja, så håller det sig tills nästa år. Kommer inte hinna med allt då det är torktid. Även om jag är inne på altanen som är skyddad.

Igår torsdag var min sista dag på vikariatet och ja, det känns som att jag var färdig. Ingen längtan att få stanna kvar. Fin bukett, god lunch och ett presentkort fick jag med mig hem. Hade avinstallation i min dator vad gäller uppkopplingar mm här i eftermiddag via Teamviewer och det var roligt att prata med M, vår IT-tekniker, en sista gång. Han tackade för gott samarbete och ett mycket bra jobb med övergången till server. Detta har han jobbat för i flera år, men nu så fixade SutteCity så att det blev av. Mission accomplished. Vad skall du göra nu? Fråga mig inte huuur många gånger jag har hört denna fråga. Visst, omtänksamt, men jag får svara som jag brukar. Jag blir egenföretagare på heltid igen. Därmed inte sagt att jag har full almanacka men det är ju den verksamhet jag har när jag inte är anställd och jag ser alltid till att spara undan så mycket jag kan när jag jobbar så att jag har en buffert, så och denna gång. Det är väl det man kan tänka sig att jag saknar. Pengar in. Börjat med ett par hemsidor och lär mig massor på kuppen när jag får testa lite olika saker. Den stora sidan är lite att sätta tänderna i. Den är igång sedan tidigare men ja, det finns förbättringspotential. Föreningssidan börjar arta sig, så det rullar på. Får vara kreativ igen på olika sätt och som jag har saknat detta. Nöjd om jag slipper vända papper ett tag framöver.

Haft fint besök här i veckan då Nathalie kom hem några dagar. Sällan vi ses så det är gott att få sitta och prata.

Eva tävlade som sagt på Färjestads ponnytrav förra helgen. Blev trea med morrhoppan vi hade här förra sommaren och i sista loppet tävlade hon med Ville, sin trogne vapendragare på banan. Nu är det knepiga regler om ni frågar mig, men visst, alla skall ha samma chans med olika tidshandikapp och de försöker matcha loppen så att de är någorlunda jämbördiga men ibland får det bli ojämna starter. Då Ville har slagit person(häst)rekord så var han bäst i loppet som han tilldelades och fick starta 130 (!) meter efter de andra, alltså typ ha kikare för att se framförvarande ekipage.. Det ösregnade och var trögkört men hon körde upp sig från 15:e till 9:e plats. Hade hon inte blivit låst av ett annat ekipage så hade hon kommit högre i resultatlistan. Hon startade en bit bak även med Careless så nog kan hon köra alltid. Hon var väldigt nöjd och det är jag också, när jag väl begrep varför hon startade så långt bakom 🙂 Till helgen skall hon med och köra ponnytrav igen på Solvalla med Ville. Spännande!

Idag fick jag äntligen gå till frissan och valde salongen i Storbyn denna gång. Var behövligt då jag inte varit iväg sedan början av juli med ett litet inhopp med putsning. Nu kan jag väl inte påstå att jag står och gör fullservice på håret varje morgon när jag går hemma men skönt att ha den frisyr ändå.

Det är alltså lite fara för att jag dyker upp lite tätare här i bloggbyn nu när jag går hemmavid och jag skall framförallt försöka uppdatera mig hos några av grannarna här som jag verkligen har kommit efter med.

Dags att gå och tvätta ur hårkletet och sedan blir det som vanligt – fredagspizza i Vita Huset. Gôtt.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 11 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Time flies

Ja ni, en vecka kvar tills vikariatet är klart. M som jag ersatt skulle ha börjat i måndags men då lillskruttan börjat på dagis med tillhörande nya baciller var det till att jobba hemifrån så det var väl bra att jag var där. Å andra sidan fick hon massor gjort av vårt gemensamma projekt så vi har sparat tid på båda håll. Nu är det fyra dagar kvar innan det är dags att bli egenföretagare på heltid igen. Sedan då den alltid förekommande frågan – vad ska du göra nu då? Tja, säg det. Men det söks och tipsas, men det är ju som det är. Fått lite att bita i då jag håller på att ändra om två hemsidor. En för en föreningen som verkligen behövde piffa upp sin sida och lite andra trycksaker. Sedan en större sida som behöver stuvas om och göras lite mer lättläslig. För lite och för mycket är aldrig bra i hemsidesammanhang. Svårast är ju att veta vad man skall ta betalt.. Paket, antal sidor, helt nytt från start, ändring av befintlig. Förening, företag mm och allt runt om mer, loggor och annat. OM det skulle bli mycket där och skapa loggor så blir det till att kosta på sig det stora Adobe-programmet, men det får vara i planeringsstadiet. Men det skall bli roligt att vara kreativ ett tag som omväxling.

En liiten förhoppning finns att de kan öppna Seniorernas Hus senare i höst om de släpper på restriktionerna och även om jag inte får en lika stor grupp så hoppas jag att vi kan bli några stycken samt att vi kan börja träna med kören igen. Alltså, när alla tillfällen som ger energiinput är borta så krymper inspirationen. Tänk alla som sitter i karantän, inte träffar någon, förhoppningsvis har någon som ringer. Vissa väljer ju att vara ensamma, eller snarare självsamma, men vi är ju flockdjur så jag tror ändå att många gamla kommer dö i förtid av ensamhet, orken försvinner, de blir sittande och får dålig kondition, kanske slarvar med maten. Nej usch. Det är lite som en danskollega skrev på fb, hon är högsriskgrupp och som hon såg det så har man satt alla bräckliga i karantän så att övriga skall kunna röra sig relativt fritt. Lite så är det. Många skiter ju högaktningsfullt i direktiv och restriktioner men det verkar ju ha trappat ner lite så vi håller på tummen att det skall börja släppa. Har sagt det från början och gör det igen. Även om många tyvärr fått sätta livet till, så tror jag på Sveriges strategi kommer visa sig fungera. Sedan kan man grotta ner sig i hur många som inte blivit rapporterade, vilka som felaktigt har klassats som avlidna i Covid osv. Allra mest beklämmande är ju alla som inte fått rätt vård då vissa ställen inte ansett att det har behövts utan erbjudit palliativ vård. Fy f*n, men nu skall jag inte gå igång på det. Dock tycker jag. Massor.

Nu skall jag strax gå ut till lillstugans altan där två fönster ligger och väntar på skrapning, inoljning, omkittning och målning med linoljefärg. underlag, kitt och färg är linoljebaserade. Ena rutan är knäckt så jag har fått en av Krillan och jag hoppas att jag har mätt korrekt 🙂 Den har varit lagad med silvertejp sedan i höstas så det börjar bli dags ha ha. Jan hjälpte oss att ta ner dem och sätta skiva för fönstret. Satsar på fönsterbågarna så får vi se om vädret tillåter målning av karmarna, annars får vi ta dem till våren. De behöver mest kosmetisk målning efter skrapning av färgen. Nakna ytor får lite linolja på sig så klarar det sig. Solen kom fram nu så det är bara att köra på fram till kl 14 när Eva tävlar på Färjestadstravet. Två lopp med Careless och Ville. Första loppen på länge. De måste få x-antal lopp på ett år för att få behålla tävlingslicensen så det var hög tid att komma iväg. Snart får hon besked om hon kommer in på Lillerud och travlinjen. Börjar om ett år om det går som planerat. Herregud, hon var ju typ 5 år förra veckan 😀

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 5 september, 2020 i Vardagsinlägg

 

Fyllajämnaårsdagen

blev bra och jag tror att mamsen blev nöjd. På lördagen var det nära och kära som kom och åt lunch. Catering från ICA och riktigt bra grillbricka och Hemgårdens goda potatissallad. På söndagen var det öppet hus och PRO-gänget kom och grannar och släktingar dök också upp. Hade varit hur många som helst om inte c–tiderna hindrar riskgrupperna som de flesta av hennes bekanta är i. De flesta kom kl 14 och då kan jag säga att himlen öppnade sig och regnskuren från övre Monsunien brakade loss. Herregud, jag försökte få in gästerna med stora paraplyer och jag var genomsur ända upp på låren. Ner de skulle hemåt lite senare öppnade sig himlen igen och i dessa två skurar fick vi runt 20 mm… men de hade vänligheten att vänta tills det blev uppehåll igen 🙂

Fina presenter och den bästa, om ni frågar mig, är airfryern modell större. Hon fick även tillbehör/insatser så nu kan vi laga mer mat och större mängder.

Bettan -en glad 80-åring med fullt sjå att hålla kransen på plats då den var lite stor och föll ner och fastnade på näsan

I fredags var det målarvänligt så jag hann måla klart dörrarna till traktorgaraget, bilgaraget och mjölkkammaren. Tog sin stund men det blev klart. Då ryggen efter en vecka nu började må bättre så kan ni kanske gissa vad som hände när jag skulle ta isär den stora stegen? Stod lite snett och tjong så var ryggen hejkån bäjkon igen. Men idag har det börjat räta upp sig.

Kupévärmaren är åter i bilens tjänst. Plus tre grader är inte riktigt vad man längtat efter. Efter galenpanneregnet så blev det liksom höst. Dagarna är ljumma och fina men uschans vad kalla mornar. Men, det hör ju till.

Nu är sista veckan innan kollegan återvänder på måndag över. Sedan har vi två veckor parallellt så lite skönt är det att slippa ha allt i knät utan bara få administrera. Sedan får vi se vad livet har att erbjuda framöver.

Mamma lyckades motivera så att hon fick en ny lättare rolle-racer så nu har hon en som är smidigare än gamla klumpen, men den skall servas och hon fick en ny korg till den. Så nu är hon nöjd. Väntar bara på det nya handikapptillståndet som är beställt då den andra är puts väck.

Helgen blir lugn hoppas jag. Ikväll är jag självsam då mamma och delar av PRO skall träffas nere i lilla grannsamhället där det är pub-afton. Coronavänligt placerade bord. Skall ta och fixa lite käk och då är airfryern en bra kompis. Det är en helt suverän produkt. Mammas kusin och hans fru åkte och köpte en efter att de var här när hon fyllde 🙂 Tror inte att de ångrar sig. Så kära moster I-B det ÄR en bra grej, så det är bara att köpa hem 🙂

Min favorit i rabatterna i år. Den vita rubeckian. Skall försöka ta frön och föröka. Den är lite för ny för att ha växt till sig så pass att den går att dela.
Äckliga spyflugor kan vara fina när de sitter still. Utomhus.
Flickor på lut i Nora 🙂 Vi trodde båda att vi skulle försöka få plats på samma bild som morbrodern som satt till vänster, men så bidde det inte. I alla fall en härlig dag i Nora sista söndagen på semestern. Det är en riktig pärla som är väl värt ett besök.
 
2 kommentarer

Publicerat av på 27 augusti, 2020 i Vardagsinlägg