RSS

Två år

24 Jul

sedan jag var i Karlsborg senast och 2 år sedan livet vändes upp och ner när pappa dog senare på kvällen…. Livet knallar på men det blir sig aldrig mera likt, den saken är klar. Även om vardagen rullar på så saknar jag honom enormt emellanåt och jag har nog skrivit det tidigare men jag kom på här att framförallt är det hans genuina nyfikenhet och intresse av det vi gjorde som jag nog saknar mest. Han var inte mycket för att prata även om han kunde vara och var otroligt social med sina vänner och kompisar och familj när vi sågs men annars var han mer av en betraktare och just det där intresset han visade, även om han som han sa ”inte begriper nôge” så fanns det där och det kan jag sakna enormt upptäckte jag när han försvann. Det är många som saknar han omsorg med samtal då han var väldigt noga med att ringa sina gamla skol-, lumpar- och jobbarkompisar som han hade fortsatt kontakt med.

I övrigt så har jag namnsdag idag tillsammans med många Kristinor. Varit uppe sedan 0600 för jag höll på att krevera av värmen i sovrummet som taxade in på runt 29 grader. Den första iskalla duschen för dagen satt fint och så har jag varit ute i trädgården och vattnat och pysslat lite. Hissat flaggan på namnsdagen och hämtat in tidningen. Stillsam start och skönt att göra något innan det blir för varmt. Skall på musikal ikväll med mamma och gulliganerna så jag hoppas innerligt att teatern har AC..

Släktkalaset igår blev väldigt lyckat och vi var något slitna och trötta när vi kom hem vid 23-tiden 🙂 Nästan 60 personer med ungar och allt. Alla var jättenöjda. Återkommer med separat inlägg om det för nu kurrar magen så det är läge för frukost och sedan är det jag som skall hinka i mig vatten för det blev på tok för dåligt av den varan igår inför och under kalaset och ställa sig och dricka en massa vatten innan sängdags var det inte läge för.

Sköt om er i värmen!

Annonser
 
4 kommentarer

Publicerat av på 24 juli, 2014 i Vardagsinlägg

 

4 svar till “Två år

  1. Znogge

    24 juli, 2014 at 10:13

    Jag förstår precis hur det känns. Nu är det många, många år sedan min pappa dog (1993) men saknaden och tomheten den finns där alltid. Det som händer är att sorgen byter skepnad…

    Grattis på Kristina-dagen! Hos oss har vi firat Fredrik, Sarah, Johanna och Madeleine!

     
    • Suttecity

      24 juli, 2014 at 10:29

      Tackar! Vi är många Kristina här i familjen så det har blivit ett samlingsnamn vad det verkar.

      Ja tomheten kommer alltid att finnas och som du säger, det byter skepnad. Än så länge är det lite för nära för att inte bli jobbigt när man tänker på det.

       
  2. Jag

    25 juli, 2014 at 21:43

    Grattis lite i efterskott! Och det är som du skriver – livet knallar på…

     
    • Suttecity

      26 juli, 2014 at 09:34

      Tackar!
      Jo det gör ju det…

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: