RSS

Månadsarkiv: juli 2018

Tröttnade på solen

och att man inte skall orka göra något… men det var mulet en stund så jag började röja ogräs och även ibland alla frön som tagit sig. Kan säga att jag kommer ha en jäkla hög med Borstnejlikor så vissa fick tacka för sig så att de tänkta perennerna får en chans att synas. Har även röjt i högen med Digitalis som det var översållat med småplantor med i våras. Några har jag sparat på olika ställen i rabatten. De, liksom Borstnejlikorna, blommar år två så nästa år räknar jag med många blomster. Nog blev det varmt alltid när solen kom fram men jag blev klar. Klippte blommor på den stora hängsurfinan och vattnade tomaterna och övriga urnor i söderhörnet, tömde blomhinken och annat på komposten. Sedan fick det vara nog. Två pannband gick det åt innan jag gav mig. Det satt fint med den kall dusch men när man väl kommer ut, torkat sig och kommit i kläderna är man ju lite svettig igen.. men ren Blåsa håret är också något som inte direkt svalkar.. Nu får det bli Allsång och så avvaktar jag solens nedgång så att jag kan dra igång vattenrundan.

Slappat med ljudboken i öronen idag, jo jag lovar 🙂 och sedan fixade jag kvällsmaten. Melon och Fetaostsallad. Mums dä.

Mina två nya hjälpare kom i postlådan idag. Införskaffat ett par solfjädrar i behändig modell så skall jag testa om det fungerar. Om så skall jag önska mig en i bättre kvalitet, men de duger så länge. Jag har ju lyckats komma i ”kärring-phua”-läget i kombo med denna värme… hej hopp. Kylda vetekudden är också en bra kompis, men svår att ta med sig när man inte är hemma. Så, lilla frottéhandduken och solfjädern i högsta hugg, så kan man känna sig någorlunda ok.

 

 

 
5 kommentarer

Publicerat av på 30 juli, 2018 i Vardagsinlägg

 

WordPress lät meddela

att ett av mina konton har varit hackat och jag har den e-posten på olika konton där jag inte vill bli spårad, t ex bloggar mm. Det har varit angripen några gånger tidigare men att nu komma ihåg vart man har dem… man får kolla upp de man använder flitigast. Brukar ändra lösen varje nyår och att det ärl ång, stora och små bokstäver, extratecken och siffror.  Men i början körde man ju inte så avancerade lösen. Jag har den angripna adressen på ett par bloggar som jag har haft. Passande nog pratade de om detta på P4 igår när vi var ute och åkte och det kom jag ihåg i morse så jag surfade in på sidan och provade mina adresser och si, det stämde. Så det kan vara bra att kolla upp sin adress genom denna sidan. Är det aja baja så blir det till att gå in och byta och inte bara ha 8 tecken.  Sidan heter www.haveibeenpwned.com 

Detta tror jag är orsaken till att jag har så många träffar i min statistik vissa dagar och alla toppar är utomlands ifrån. Har lite svårt att tro att det kommer in 400 besökare till min sida genom google och annat. Så det är säkerligen dataprogram som försöker komma in. Denna blogg går på min säkra adress där jag är noga med långa lösenord. Men som sagt, kolla gärna upp och ni som är wordpressare kan veta med er att de spärrar inloggningen och man får gå in och begära nytt lösen. Det tycker jag känns proffsigt.

Ärligt, handen på hjärtat, hur ofta byter ni lösenord? Är det över 8 tecken? Kan slå vad om att ni har samma på alla ställen 🙂 Det är aja baja. Nu beror det väl på vad man har för olika konton, men det är bra säkerhetstänk att dela upp det. Så, nog med dåligt samvete 😀

Ytterligare en väldigt fuktig dag. Textilierna är dävna och ansiktet blankt. Mulet så jag hoppas att solen kommer fram och torkar bort dimmolnen.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 30 juli, 2018 i Vardagsinlägg

 

Luftfuktigheten

var då rakt på topp idag. Man håller på att tappa mjölkpaket mm så det blir mer än kondens. Man blir blöt i ansiktet bara av att gå ut – förvisso bra för hyn och mina ögon mår bättre i värmen, så fine. Men läskigt är det. Torkade upp lite när solen kom fram på eftermiddagen.

Loppis var öppet idag och jag brukar hjälpa henne att lägga upp på fejjan så det sprider sig bra. Mammas kusin var upp med sitt barnbarn så de ringde och undrade om vi bodde långt ifrån. Typ 500 meter 🙂 Så de kom lagom till fikat, liksom Ingela som kom med saker som blev kvar efter kalaset. Blev en trevlig stund i kuvösen. Jag hjälpte henne med Tack-kort men det blev enbart till fejjan för det är för lågupplösta bilder för att få dem bra i utskrift. Det får bli till att piffa upp sig och ta nya kort med systemkamera i dagsljus.

22 grader ikväll. Varit ute på min vattningsrunda och även pysslat om tomatplantorna genom att klippa bort en hel del blad, så att växtkraften går till tomaterna istället för det gröna. Det är något otyg på dem i hörnet, samt på alla andra växter intill så det är väl något som trivs i torkan. Men jag klipper bort alla gulaktiga blad och skubbar på stjälkarna som har småkulor på sig. Funkar ungefär som klematissteklarna vad det verkar. Rosorna fick jag rena när jag grävde upp dem.

I övrigt en dag som jag lägger till handlingarna i mörka högen. Men det är bara att kravla sig upp igen. Har jag hört.  Dock glada nyheter från körledaren. Den 13:e augusti drar vi igång igen. Äntligen.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 juli, 2018 i Vardagsinlägg

 

Händer

Nu när det är eländiga bränder så har ju nya reportrar eller snarare rapportörer som inte alls är vana att stå framför kameran och man blir smått nervös när man ser dem. Vissa har tagit sig bra men en sak jag blir lite full i skratt av är att de går på kurs var gäller handföringen. Vet inte om ni tänkt på det, men det skall vara ett speciell sätt att hålla den lösa handen och så skall armen gå upp och ner för att betona viktigheten. Samma med de nya på vädersidan. Det känns lite planterat på vissa. De drivna gamla rävarna har sin egen stil. Åsa Bodénpinnen är ju en klassiker för oss som minns när de själva ritade kartorna. Ja det har gått framåt 😀 Många bekanta namn som man ärligt glömt att de visat väder. (Bilden länkad till SVT Play-inslaget.
Meto

En bra grej/tips var det som Peter Settman utbildade dem i studion när de skall ut och gå mot kameran. De står på bakre foten med hälen i golvet på den främre så är de inne i steget när de kommer in i bild, går mot kameran eller kommer in från sidan.

Om jag lyssnar på vad de säger eller kollar på allt annat? Gissa ha ha. Ja jag är en detaljmänniska, finns många historier där. Men de tar vi en annan dag. Eller inte.

 
1 kommentar

Publicerat av på 28 juli, 2018 i Vardagsinlägg

 

Idag kan man andas

Var ute på bevattningsrunda här på morgonen då jag var tämligen sliten av värmen när vi kom hem från kalaset sent igår kväll. I storbyn var det svalt och skönt och när vi klev ur bilen här var det flera grader varmare och inne skall vi inte tala på hur klibbvarmt det var. +32,5 var högsta temp vi såg i skuggan och jag funkar inte i den värmen, så är det bara. Nu har solen gått i moln och det är friska nordostliga vindar. Lite nordan i luften gör att det blir klarare luft. Vi får se hur mycket regn vi får under dygnet som kommer.  Skördade gurkor, tre av varje, Det börjar bli läge att lägga in tror jag. Slanggurkorna är inte så där mumsgoda, det finns ju olika sorter, men minigurkorna är jättegoda. Lagom storlek också. Vi har två sådana plantor och den sprutar ut blommor och de flesta verkar vara honblommor så vi är redo på god skörd. Tomaterna har börjat knyta sig och i tomathörnan börjar de rône så det är på G. Härligt. Skönt för växterna att få en mellandag också och får vi lite blött blir de nog extra glada. Även jag som sparar en timmes jobb 🙂

Vi for ner till Ingela så vi var där vid 17-snåret och oj oj oj så varmt… vi höll oss inomhus, lade på nacken och satt i fläktdraget. Som sagt, min skalle fixar inte det här med värme och efter det att jag började med medicinen så blir hjärnan väldigt lätt trött när det är mycket folk och sorl, så det blir som att ha en metallbunke runt skallen. Fick gå ut och vila öronen lite. Mamma tog kommandot i köket och minsann, hon tycket att maten blev god – DET är inte alltför ofta kan jag säga ha ha. Vi hjälptes åt, jag fixade tårtorna och syrran drog järnet i diskbaljan och det torkades disk. Då det var så jäkla hett så gick vi barfota och det kändes när vi skulle ur bilen när vi kom hem. Smått stapplandes kan vi väl säga.  Även om vi var trötta så behövde vi varva ner så vi tog in Graham Norton på Paly/Chromecast. Därefter var det inga problem att somna.

Började med ”Make you feel my love” igår och fick rätt tonart så jag satt och sjöng vid pianot. Då jag inte är någon Adele så har jag lyssnat på upphovsmannen Bob Dylans version så känns det som att jag kan göra en egen version som inte är riktigt så snyggt paketerat som Adele’s. Även om hon gör en underbar version. Nu har ju Dylan sin något säregna sångteknik, men man kan plocka delar. Billy Joel gör också en go version. Gillar inte att plagiera, brukar inte bli bra. Man skall göra sin grej. Lyssnar på många olika artister om det finns versioner och så hittar man sin egen kombo. Längtar tills vi börjar med kören igen. Blir en bra höst. Det är konstigt, där blir inte skallen trött även om det både sårlas och sjungs. Men då är väl koncentrationen en annan. Nåja. Vilar idag så är jag snart på banan. Skall prata med dem på Neurologen i höst när det är återkoppling. Det är väl fasen att man skall känna sig sjuk när man får medicin för det de tycker behöver medicineras. Nåväl, vet att jag ältar detta, men jag har sagt från början, det är något i det här som inte stämmer. Får vara god patient så länge och kanske be om second opinion.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 juli, 2018 i Vardagsinlägg

 

Sol på en pinne

Nu har den första solrosen slagit ut. Närmar sig 170 cm och har stått upprätt trots rejäla vindar under sommaren. Detta blir mums för fåglarna i höst/vinter.
Sunflower-Solros-2018

 
1 kommentar

Publicerat av på 26 juli, 2018 i Vardagsinlägg

 

Tårtan i ugnen

för att komma igång inför morgondagens 50-års kalas som vi hjälper till att fixa inför. Det skall bli tre stycken till men jubilaren måste komma hit med lite fat att lägga på och lite annat som skall hämtas. Gäller att passa på innan det blir helt apvarmt. Sedan får vi köra kvällspass när solen börjar gå ner. Enda sättet att överleva ugnsvärme 🙂 Det var nästan vindstilla i morse men nu har det friskat på sig, tack och lov.

Gårdagen bjöd inte på så mycket men jag gjorde en koreografi till nya mambo-dansen och så hittade jag en salsalåt som jag gillar. Den skall jag börja plita ner nu så jag har varje sektion samt intro, vers, refräng och ev bryggövergångar så jag vet vad jag skall ha var och om det passar ihop i övergångarna. Mycket att tänka på. Sedan brukar jag modifiera lite när jag väl testar dem i gruppen. Ibland funkar det bättre än man tror och ibland sämre. Det var väl liiiiiiiiiiiiite för varmt men man förbrukar väl några kolisar extra även när man sitter ner och viftar 🙂 När solen gått ner var det vattningsrunda på en timme, skördade några gurkor och sedan satt mamma och jag och njöt av en stillsam kväll i byn, nästan fullmåne, hästarna som gick i hagen och så kom en igelkott över gräsmattan för att gömma sig i rabatten vid huset. Hade som sagt vattnat och de uppskattar vätan. När tjejerna kom så sa jag att den var där så C letade upp den och lyfte den för att se om den var en av de märkta men det var det inte. Stinn var den sa hon så det är nog ungar på G. Vi får se. Den tama de har kan de bara vissla på så kommer den 🙂

Bävar lite för morgondagens kalas. Det börjar kl 17 och vid 19-snåret går solen bakom träden hos dem så det blir förhoppningsvis drägligt. Vi hjälper till i köket, som vanligt. Undrar varför vi alltid hamnar där 🙂 Så hoppas jag att jubilaren kan slappna av och ha en fin dag. Jösses nu är vi 50 båda två. Nästan på dagen, så när som en vecka, 37 år sedan vi hamnade bredvid varandra i Storbyn när vi började högstadiet. På den vägen är det. Vi har följts åt genom högstadiet, gymnasiet, ungdomslagsjobbet, vi jobbade ihop på annan avdelning under ett par år, Nathalie och hennes Emma är födda med ett par veckors mellan rum och de blev bästisar i skolan. Så genom åren har hon helt enkelt blivit en vapensyster/dotter som bonus här i huset så vi lär inte bli av med varandra 🙂
Fniss, här snackar vi mitten av 80-talet när vi gick på gymnasiet. Tycker nog att vi är oss lika drygt 30 år senare.
Ingela och jag Ulla stina 84-86

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 juli, 2018 i Vardagsinlägg