RSS

Dagsarkiv: 24 juli, 2018

Badkrukan blev blöt

minsann. Ja jag vet inte riktigt varför det blivit så att jag blev badkruka. Familjen var smått chockad igår när det kom bildbevis på att jag låg där i plurret och gått i frivilligt 🙂 Det skall vara vapensyster Kulan som skulle kunna få mig att göra detta. Ingen pardon. Blev förvånad när jag hittade min gamla baddräkt långt in i garderoben då jag trodde att jag enbart sparat den jag köpte ny i mindre storlek för en hel drös med år sedan. Nog har torrläggningen berott mycket på att jag inte uppskattar att visa mig i detta plagg. Fånigt, visst men det är mycket känslor i det här. Nåväl. Kulan och hennes man har för tillfället sin segelbåt i Liljedals gästhamn som ligger några minuter från Grums. Konstaterade att jag inte saknar den pendlingsvägen. Körde 7 mil enkel väg under ett år då jag satt i växel/reception på Gruvöns Bruk 2012/2013. Nu körde jag genom pitoresk bygd och oj så jag har saknat vatten. Vi hade en mysig eftermiddag och det bjöds på lunch och fika. Fram på eftermiddagen blev det till att kränga på sig baddräkten och kliva ner från akterstegen. Alltså, det var en riktigt spooky känsla kan jag säga. Det var ju liksom väldans längesedan man hade vatten runt sig. Duschen blir ju inte riktigt samma 🙂 Men kroppen vande sig ganska snabbt och minsann, jag kom ihåg hur man simmar 😀 Skulle man trilla i och behöva långsimma skulle man inte klara så värst många meter. Vi låg i en lång stund och jösses när man skulle upp – kroppen kändes 10 ggr tyngre, men avsvalkad och skön. 24 grader i vattnet så det var mer än behagligt. Hade aldrig klivit i om det var under 20.

Innan jag åkte ner så stannade jag till i Karlstad och först in på Jysk och hämtade de reserverade rullgardinerna till östersidan i kuvösen, då jag ledsnat på de gamla slitna blå som vi flyttade dit. De var silverbehandlade på baksidan så rullen är grå/metall och matchar väggen och insidan cremefärgad och syns knappt mot gardinen när den är upprullad. Fick upp dem ganska så smidigt på kvällen, men lite skall det djävlas. Hade för ovanlighetens skull tur så det slapp göras en extrakloss för att fästa utan jag kunde använda sidostolpen.  Var även in på IKEA och där var jag då rakt inte ensam. Kom vid lunchtid i o f så många från Bomstad Camping var säkerligen där och käkade men oj vad folk handlar. Själv köpte jag flädersaft som var slut senast. Den är toppengod. Inte så söt och lite småsyrlig. Rekommenderas. På kvällen drog jag med mamma på en promenad genom byn. Vindstilla och behaglig temperatur så det måste man ta vara på.

Vi får se vad vi hittar på idag. Jag har namnsdag – grattis till mig och alla ni andra som heter Kristina – men det firas inte nämnvärt. Nu skall jag ut i trådgården och pyssla om mina bautastora tomatplantor. Tror jag får ta och toppa dem lite så att energin läggs på de blommor som redan slagit ut och börjat knyta sig.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 juli, 2018 i Vardagsinlägg

 

Åren går

och jag undrar om den där tomheten någonsin försvinner…. att det känns som att det hände igår. Det är samma sak med mormor och morfar, klara minnen, för att inte säga  glasklara och då har det ändå gått över 20 år. Idag har det gått 6 år sedan pappas hjärta inte orkade längre där han satt på sin permobil framför TVn och såg på Ice road truckers, hans favoritprogram om tokiga lastbilschaffisar. Han körde själv i många år. Hur dramatiskt och ofattbart det än var, så var vi tillsammans och fick vara med när det hände. Det är jag väldigt tacksam för, då jag var borta några dagar innan det hände och kom hem samma dag. Ibland känns det som att han väntade på att jag skulle komma hem och jag stod och pratade med syrran i mobilen så alla var på sätt och vis med.

Alla är inte inne på den linjen med jag har lite för många bevis för att jag skall ignorera det dåjag har känt och sett honom flera gånger, vilket jag känner väldig tröst och värme i. Klart att han är med. Var alltid nyfiken, godmodig och omtänksam och gillade när det var fest och samvaro så nog känner man av honom vid dessa tillfällen. Den här bilden är så typisk pappa, betraktaren, så den delar jag med mig i år. Det känns viktigt att uppmärksamma dagarna. Så även i år. ♥
2005-Pappa-Henry_2

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 juli, 2018 i Vardagsinlägg