RSS

Dagsarkiv: 8 januari, 2019

Störig reklam

Alltså… reklam är ingen favorit men vissa är värre än andra. Är nog fånigt känslig på hur folk pratar men den däringa kvinnan som ”sexigt” väser fram hur bra det är med Vanish fläckborttagning får jag snart spatt på. Det skall småviskas och hej och hå. Störigt. Oj vilka världsliga problem 🙂 Bästa kommentaren jag hört från Eva – som har uttalat många klocka och roliga saker i sitt 13-åriga liv – var när vi kollade på TV och reklamen för Vanish med mamman som varit på landet med sina barn och ve och fasa hade fått gröna gräsfläckar på de vita byxorna. Då tittar Eva på mig och säger – men, varför har de vita kläder på sig när de är ute och leker? Har de mörka kläder på sig är det väl inget problem? Fniss. Som sagt, tjejen är smart.

Snöig dag och nordanvinden har tagit i. Jan helpar oss med röjningen och det är väldigt tung blötsnö. Fördelen är att det har bundit det snorhala under. Det kommer kallare luft så det är bra att få undan och så får det bli till att grusa och salta.

Har haft datakoll under dagen, våra gamla laptop behöver kollas upp. En lade skärmen av på och jag har hört med bästa dataverkstaden i stan och det verkar svårt. Kan funka med en specialare. Vi får se. Vet inte om de kan plocka hårddisken men vi får se. Har bokföringsprogrammet på den, idag kör jag annat som ligger i molnet och jag har det ju på papper. Tror jag har gjort en backup så det skall nog reda sig. Det är ju viss tid man behöver spara så det börjar närma sig rensning. De tar emot uttjänta och rensar dem innan de lämnar in till återvinningen. Bra service. Så det kan bli gott om utrymme i lådorna när 3-4 st kommer undan. Dock har jag en gammal WP med Movie Maker och en Wave Editor som jag inte vill bli av med om jag inte behöver. Då den stationära inte vill längre är det bra att ha en laptop på kontoret för enklare surf. Gud vad man samlar på sig grejer.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 8 januari, 2019 i Vardagsinlägg

 

Snörvlade mig igenom

Cancergalan på TV4 igår. Det är en elak djefel det där månghövdade eländet. Alla har vi ju någon i familj, vänkrets eller i bekantskapen som har drabbats. Några har klarat sig samt kunnat förebygga men allt för många fick ge upp kampen. Den jag följde på nära håll var bästa danskompisen Lisa som fick sin cancer i två omgångar och sista var otäckt aggressiv och loppet var kört. För hennes del var det dansen som fick henne att orka åtminstone första slängen. Vi var ett så tajt gäng som dansade ihop och jag minns så väl en torsdag när hon kom, nästan genomskinlig och hennes man var sur på henne för att hon inte ville hem och vila efter tuffa behandlingen, men envis som en åsna var hon och till dansen skulle hon. Hon hade snygg peruk som hon använde utanför hemmet, men som många får de ju hormonbehandling så vallningarna var inte att leka med. Såg en danskväll att hon höll på att krevera under den varma peruken och jag gjorde en rörelse uppe på scenen att hon kunde ta av den och hon tittade på mig och svor en harang och av flög den. Så nog hjälper det att ha tajta vänner omkring sig som in backar utan behandlar en som vanligt. En sak jag på ett sätt ångrar är att vi hälsade på henne hemma på slutet. Inte i sig för hon kände i alla fall igen oss trots allt och det var gott att få sitta i deras kök igen och jargongen var den samma och hon kunde förmedla sig även om talet och orken var nedsatt. Men det var liksom inte hon som satt där, den bilden av henne är ju den man fick på näthinnan ett bra tag. Jag var helt enkelt inte beredd på hur förändrad hon blivit på så kort tid.

Visst vill man ge pengar, men ja, ekonomin tillåter inte att hjälpa alla föreningar och fonder, så är det bara. Det får bli när det går och jag försöker varva när det skall skickas kondoleans. Men ibland blir det rent jagande från dem för att man skall donera mer och mer. Jag tycker att Op Smile är behjärtansvärt och lämnade ett år ett bidrag istället för att skicka julkort. Då drog det igång vill jag lova. Det ringdes hur många gånger som helst och skickades brev – ärligt tror jag att de 200 kr jag skickade betalade jag deras ihärdiga samtal och utskick med. Sådant blir jag irro på.

 
6 kommentarer

Publicerat av på 8 januari, 2019 i Vardagsinlägg