RSS

Författararkiv: Suttecity

Om Suttecity

Dansande, Zumbande, Sjungande och Fotograferande mångsysslare. Administrativ kreatör och egenföretagare inom Rytmik Design och Administration.

Gäsp

avslappnad var ordet. Legat och lyssnat på senaste meditiationsfilen jag fick med mig hem igår. Passade som vanligt på att lägga på värmemasken och förutom värme funkar den som mörkläggning. Det var en bra sittning igår, helt slut som vanligt när man kommer åt jobbiga delar. Men det är rätt häftigt ändå och känn sig trygg med den som vägleder och hjälper till att vrida om på sättet att se. Egentligen är det ju rätt logiskt, men nej, att vrida och vända på grejerna själv är i alla fall inget jag har lyckats med men nu var det väl läget rätt i livet ändå.  Ja ja, för egen del tycker jag det fungerar och det känns bra mycket bättre nu än när jag började.

Jobbade klart med det som var kvar från arkivet och fixade listor åt henne så nu är det klart med jobbet. Grejerna lämnar jag in på måndag och sedan är 1½ års konsultuppdrag avslutat.  Känns rätt bra ändå. Så får vi se vad som kommer härnäst. Det har liksom alltid löst sig på något sätt.

Ja skojsigare än så blev inte den här torsdagen.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 22 februari, 2018 i Vardagsinlägg

 

Fick tumme upp

av läkaren på neurologen via 1177 när jag på måndagen skrev att då jag inte kom iväg så trappar jag upp med 50 mg på EP-medicinen då jag känt att det laddar upp sig igen och inte har råd att riskera ytterligare ett års körförbud. Igår morse svarade hon och tyckte att det var en god idé och jag var välkommen på återbesök nästa gång hon hade mottagning – vecka 17.. en gång i kvartalet alltså?? Den tiden jag fick i måndags var något de lyckats få till så jag är mer än säker på att det inte var sjukdom igår utan tidsbrist. Men det vet jag ju inte men nog kändes det så. Jag är skeptisk.

Nåväl, jobbade några timmar igår och har nu bara en kommun kvar att koppla in i systemet så jag räknar med att bli helt klar i morgon och så åker jag in med grejerna när jag skall till ögonmottagningen på onsdag, om inte tidigare, vi får se. Hade åter hand om lille Amigo igår och det blev lite promenader i vackra vädret. Först med systern och hunden och sedan enbart hårbollen och jag, så att han klarade sig tills Nathalie kom på kvällsmat. Hon fick ta med sig både hunden och Musseman, som trynade och sov på övervåningen och nog gick i dvala hemåt, för han var trött, så trött.

Idag blir det en tur till stan då jag äntligen fått tid för en sittning med hypnosterapi i eftermiddag Behöver verkligen få sjunka ner i fåtöljen och få hjälp till självhjälp av henne. Passar i tid så vi kan ta Eva med oss hem så hon slipper vänta 50 min på bussen hem.

Träningsvärken efter snöslungejobbet är inte nådig idag, var det känning igår är det inget mot idag då stelheten satt in, men det gå över. Fick bort sendraget i nacken i alla fall så det hängde inte i så länge som tur var.  Alltid nå’t.

När jag kollade FB-flödet i morse höll jag på att dö sötdöden 🙂 Alltså, jag var verksam i 16 år med kurser, tävlingsträning/coaching och var på många tävlingar och många småungar var med och var söta och hängde med sina föräldrar och fick dansen på köpet. Men denne lille line dance kille är ju helt bedårande. Lätt att ta koreografi i alla fall 🙂 ♥ Det är en öppen facebooksida så alla borde kunna öppna. Visst är han för charmig?? Bådar gott för kommande line dance generation.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 21 februari, 2018 i Vardagsinlägg

 

Det sket sig redan vid starten

kan man väl sammanfatta dagen. Kl 0900 skulle jag vara på CSK och det har kommit runt 2 dm snö inatt så det blev till att starta i god tid och se till att sopa fram bilen och skotta väg så vi tog oss ut, ta sats för att komma igenom plogkanten som blivit vid utfarten och slira ner till stora vägen. 50 m från riksvägen ringer mobilen. Hej, det är neurologen, hoppas att du inte hunnit åka ännu, läkaren är sjuk.. Suck… blev till att vända tebax hemåt igen.

Mamma fort till engelskakursen i Storbyn och jag tog tag i snöskottandet. provade även den gamla snösläden som farfar använde på sin tid. Vi har i flera år pratat på att köpa en i plast men det blir visst aldrig av. Tung rackare så jag körde några vändor men gav upp. Något för vårt starka, något överenergiska troll Eva att hjälpa oss med  🙂 När vi var små hade vi den som pulka. Rent av livsfarligt nerför den branta backen upp till friggan.. men inte brydde vi oss om det. Snacka om glugg och tandlös 🙂
Kälke

Blev varm och trött av handskottandet. Tänkte att vad tusan, nu får jag allt försöka få fart på den gamla härken till snöslunga som pappa köpte 1990. Hur svårt kan det vara liksom? Provade och den hickade igång men dödde tämligen snabbt. Fick tag på Jan som är i Småland och jobbar och med hans instruktioner fick jag fart på den. Skruven till bensinkranen hade jag inte koll på visade det sig. Häpp! Kan ju säga att köra slunga i hård sidovind gör att man får den mesta snön på sig… ingen lätt historia att köra heller men gjorde några spår att köra i samt tog rutten runt stora huset. Snacka om vibrationsskador i händerna… men jag tänkte att jag kör upp en väg ner till lillstugan också och vänder där och kör tillbaka upp så blir det bredare gång. Visade sig vara ett IQ-befriat beslut. Hade varit lättare att lägga i backen och gå baklänges men så långt tänkte in min näsa denna gången och när jag vände den så drog den ner sig i hålet vid entrén och stod på trekvart. Ja men så bra då. Upptäckte då back-reglaget och provade åt alla håll både framåt och bakåt men den ville inte och såg då att vänstra gummidäcket hade krängt av sig från fälgen.. ja men vem är förvånad?? Blev starke Arvid och baxade upp den i rätt läge med en förhoppning om att rygg och nacke inte skulle säga upp sig på plats. Det visade sig, när jag provade att få den att köra framåt, att det var draghjulet som var utan däck. Suck. Vände på skiten igen och provade att backa och då följde den med. Efter många om och men fick jag in den igen i gamla dyngsta’n där den och traktorn huserar och då  var jag mer än svett kan jag säga. Ringde grannen som är bra mekaniker men han jobbade i stan men gav lite tips. Jag förstod vad han menade, fick dra kompressorn på mjölkkärran till slungan och prova att få rätt däcket och få i luft. Inte fan. Mot utsidan fälgen ligger däckkanten intill men inåt, där det är trångt och jävligt, där fattades det 0,5 cm och kanten på däcket ligger inåt och omöjligt att få tag på utan att ta bort hjulet och använda något och lyfta kanten med. Teoretiskt vet jag hur göra men det gäller att komma åt också. Få bort hjulet var inte bara och bara och jag blev så förb.. att jag stövlade in och fick vila mig och hämta andan en stund samt svalna av. Syrrans granne som reder ut det mesta provade också och att ha ett par händer till som klämde till om däcket kändes bra, men vi orkade inte få det rätt. Så vi gav upp. Hon fick tips av sig arbetsgivare som bonde och handskas med betyydligt större däck än detta, att sätta ett spännband runt och se om det hoppar rätt, så det skall vi testa i morgon. Jag orkar inte mer idag för kroppen säger – lugna ner dig. Sendraget i nacken som jag vaknade med blev ju inte direkt bättre av dagens aktivitet.

Försökte sätta mig och skriva på datorn när jag var klar men fingrarna ville inte alls efter vibrationshållet på slungan. Tog en stund att få dem att samarbeta. Jobbade ett par timmar med filerna men det får bli mer i morgon.

En lugn och stillsam måndag med andra ord 🙂

 
4 kommentarer

Publicerat av på 19 februari, 2018 i Vardagsinlägg

 

Snö igen

och omysigt väder. Men what to do? Gilla på läget helt enkelt. Men tycka kan man väl få göra??

Fixat på kontoret och gått igenom pappersbackar med gud vet allt jag hittade. Skannat in en hel del gamla dokument. Bl a ett illa tilltygat kvitto från 1937 när farfar köpte sin motorcykel.
Motorcykel
Inköpt för 27:90 enl kvittot och jag tror det är denna motorcykel. Roligt att se hur trädgården såg ut på den tiden.  Då farfar och farmor gifte sig och tog över gården 1933 så är nog detta som kvittot säger runt 1937. Där vi nu har gräsmattan till höger var det då fruktträd och potatisland. Grusgången har vi inte kvar där utan gårdplanen och vägen in är där den lilla stigen på vänstersidan är på bilden. Blev ingen grusgång när pappa tog över. Hade fått kratta några gånger för mycket 🙂
FRITZ-SVENSSON-PÅ-SIN-MOTORCYKEL-RUNT-1930
Gillar att se gamla foton och hur tiderna har förändrats i trädgården och hur livet här i byn levdes och släktforskningen är en spännande jakt. Dock har vi kommit ganska långt nu så vi får söka oss mer till dem som emigrerat. Både USA, Kanada och Norge.

Tyvärr finns inte farfars motorcykel kvar. Den gamla Victoria-cykeln med hjälpmotor på vet jag var pappsens lilla ögonsten. Så el-cykelfunktionen fanns redan in the early days 🙂 Vi brukade ha motorträff vid bygdegården och jag kom på att vi hade honom på bild med den så här kommer den. Tuta och allt 🙂 Lille pappsen ♥
Motordag22-Henry-vid-sin-viktoria
Två-taktsmotorn hade fått lite bös i tanken så den var svårstartad. Vet att pappa och svåger Sven fick igång den en gång och jädrar vad lille Sven fick trampa för att få fart på motorn 😀

I morgon blir det återbesök hos Neurologen så får vi se om EP-sköterskan fått fram mina frågor och att läkaren kan ge svar.

 

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 februari, 2018 i Vardagsinlägg

 

Merarbete – igen…

Tjejerna skall fixa en lite buffé inför kvällens träff och mormor skulle hjälpa till och fixa kycklingspetten. Då vi trodde vi hade träpinnar/grillpinnar i skåpet vi har som förråd för diverse saker som medicin, skoputs, diskborstar ja litte utta hôrt med andra ord. Hittade men fick lyfta och rota och det ramlade ner från de överfulla små utdragbara lådorna så – ett par timmar senare var mormor klar och jag hade röjt ut allt och samlat i påsar, slängt, flyttat till andra skåp och den överfulla lösa lådan med förband, sterila kompresser mm fick byta låda till en Pappis från IKEA så vi fick lock på den. Ja ni må tro att det var mycket saker, inköpt flera omgångar då vi inte hittat och trott att det inte fanns 🙂 9 diskborstar, runt 15 st disksvampar i olika grovlek, snören som trusslar upp sig, disktrasor, dammtrasor, gamla städmunstycken till den gamla dammsugaren anno 70-tal som inte finns kvar. Ja det är inte klokt vad man sparar på. Skall testa om de funkar på våra nya, annars får de nog åka till tippen. När jag kom ner i botten på två av plastlådorna fick jag ta fram skrapan till spishällen då det var fd ballonger som smält/torkat in i plasten. Vi letar alltid efter flugsmällor på sommarsidan, hittade 15 st 🙂 6 st av dem lämnas nu till Östpendeln för de är inte rätt tillverkade och för klena i ”snärten” och de gamla hederliga hängdes så att vi hittar dem. Så, det var välbehövligt 😀 Blev lite nostalgisk emellanåt, bl a när jag hittade vår gamla mattpiska i rotting 🙂 Den har många år på nacken men funkar finfint – även om den inte används allt för ofta dessa dagar 🙂

Plockat och fixat med lite fler ställen men det jag tänkte mig från början, röja på kontoret, får vänta till någon annan dag känner jag. Men nöjd, det är jag.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 17 februari, 2018 i Vardagsinlägg

 

Lite småläskigt är det

att gå på tak, även om det inte är så stor lutning men ändå. Snö på taken gör ju att det kan vara snorhalt under och dra iväg. Men det gick bra denna gång. Behövde ge mig ut på altantaket utrustad med sopborste och hasa mig ut mot kanten och slå bort överhänget efter takraset som kom farandes här i eftermiddags. Så nu har vi signal på alla kanaler på parabolen igen och jag höll mig på benen 🙂

Trött som jag vet inte vad. Gått ner i varv kan vi väl säga efter turen till stan. Sportlov runtomkring =barnbarnspassning, OS, Svenska Rallyt och förkylningar/influensa gjorde att 1/3 av gänget inte var med på Zumban idag men de som var på plats fick gott om plats och såg bra så de var nöjda. Jag med. Svettigt som det skall vara och jag gick helt in i koreografierna och tog ut lite mer. Blir lättare när man känner att de som är på plats inte behöver så mycket ledning då de varit med länge och gör det de kan eller hänger på mina varianter/hastighet på stegen. Var in på Lidl och handlade innan vi for hemåt och väl hemma har mamma fixat lite med tårta och maten som tjejerna skall ha.

Fredagarna trogna blir det pizza hos syrran i Vita Huset och nu är hon på benen igen så hon fixar det själv denna veckan.

Jo hon är förvisso bättre än förra veckan, således tillbaka till småjävlig nivå på kroppsmåendet. EDS är ett lömskt syndrom som inte syns utåt, ja om man inte ser de läskiga överslagen på delar av kroppen när de inte orkar med att hålla upp kroppen. Det är ju så, karlar kan nyttja syndromet till att t ex klonka ur lederna och packa in sig i en låda på cirkus, vissa sätter klädnypor i hela ansiktet eller kliver genom tennisracket. Kvinnor blir som trasdockor. Vissa har det vaskulära och kan dö vilken sekund som helst, vissa har problem med inälvorna som inte sitter kvar där de skall då EDS (Ehler Danlos Syndrome) påverkar kollagenet i kroppen – ja det kan inte bildas som det skall – och det gör att skinnet inte sitter fast i skinnet så de åker liksom runt i sin egen kropp som krampaktigt försöker hålla sig upprätt. Bindväven påverkas givetvis rätt rejält. En EDS-muskel jobbar runt 400 ggr mer än en vanlig och därigenom skall då nerver gå och irriteras vilket ger värk. Skinnet känns som en deg. Så det är inte vad de gör utan att. Yrsel då det kommer i kläm i nacken, ögonen påverkas då det innehåller en hel del muskler och bindväv. Så ja det är inget som syns utanpå, många lider i tysthet. Dock skönt att det blivit erkänt som ett kroniskt syndrom. Många har fibromyalgi i ”käck” kombo. Så det finns många, speciellt kvinnor, som ingen har trott på men nu börjar fler och fler få diagnosen. Det finns ju så många varianter. Kommentarer som – ja men om du lägger dig och vilar blir det nog bättre… eh nej, som sagt, det är att man gör. Således, lägger de sig klämmer det så ont gör det oavsett. Ovetskapen är stor och att orka med vardagen är en kamp.

Men nu tar vi helgen, snön den faller, för min del kan det gärna bli vår nu så jag får komma ut i trädgården och fixa. Men jag får väl ha det förb.. tålamodet ett par månader till. Tjopp.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 februari, 2018 i Vardagsinlägg

 

2 x Flintan

kom med hem från IKEA idag och nu är de monterade och ersatt de gamla med pyspunka på ”åka upp och ner”-patronen. Vi valde den gråa varianten då svart blir lite tråkigt. De ännu äldre skrivbordsstolarna som varit i tvättstugan och kontoret åkte ut i kuvösen liksom det stora åbäket som nu kommer att få vara TV-fåtölj eller följa med till Vita Huset. Eva’s skruttiga skall få ersättas med någon av dessa tre. Blev mer plats på kontorsgolvet också. MÅSTE ta tag i röjet där och få ut det som skall tillbaka till stugan. Nu är stugan dock bokat av tjejerna denna helgen som inte vill trängas i Vita Huset så jag får vänta, men förbereda kan man ju alltid. I tokröran på skrivbordet samsas även två datorskärmar och min arbetsdator inkl dockningsstation så ja, det är tur att det är ett rejält hörnskrivbord.

Innan vi for ner till stan laddade jag bagaget med tomma glasflaskor och tre kassar med pappersskräp, så vi for in på lilla återvinningsplatsen och blev av med grejerna. Väl i stan for vi in till mina gamla kollegor och jag köpte på mig lite kontorsmateriel till firman som behövdes fyllas på. IKEA på tur efter det och vi fick med oss det vi skulle och passade på att ta lunchen där innan vi äntrade Bergvik och Stora Coop. När vi var klara passerade vi Hälsokosten och jag testade enkla läsglasögon och det fick bli ett par ”raffiga” rödsvarta saker med styrka +1,5, så att jag åtminstone kan läsa lite mer småstil i böcker och mobilen och det var skönt att slippa dubbelseendet. Funkar de får det bli fler så jag har vid sängen och lite här och där. Har ju en förmåga att behöva leta efter dem titt som tätt 🙂 Senilsnören kan ju vara ett alternativ.

Vi strosade runt lite för att fördriva tiden och sedan for vi in mot stan och mamma lämnade av mig utanför salongen och for och hämtade genomsnoriga Nathalie vid skolan. Jag fick äntligen håret fixat och det är en skön salong detta, högt till tak och många diskussioner. Stod på deras FB-sida i en kommentar att det är en upplevelse varje gång 🙂 Man får räkna med lite extra tid men oj så skickliga frisörer. De har även den goda servicen att man får komma in och putsa mellan klippningarna om man är stammis så V tryckte ner mamma i stolen när de kom in i salongen och pustade lite mer på det jag hade klipp med maskinen. Klipper bättre än vissa frisörer säger hon 🙂 L tog hand om mig så nu är jag piffad och jag räknar med att det blir bra längd när det är dags att stå på scenen igen 17/3. Hon tävlar och har många års erfarenhet och då jag har så bra hår brukar hon ge mig tävlingsfrisyrer emellanåt. Så och idag. Då jag hade slingat upp mig igår så hade hon lite att gå efter. Dock skall det ju kletas i en massa saker och det doftar så det går inte länge när jag kommer hem innan huvudet hamnar under duschmunstycket. Jag vill ha lite volym i luggen och de envisas med att kleta ner den i pannan. Dock roligt att testa lite nytt. En stund 🙂

Ja, det var min torsdag det. Hoppas att din varit bra. I morgon laddar jag om med ett härligt pass med mina Zumba Goldies.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 15 februari, 2018 i Vardagsinlägg