RSS

6+4

kilometer blev det igår. Lite mer än planerat och möra, trötta ben. Mamma skjutsade ner oss igår till riksvägen och vi spänstade de 6 km hemåt utan problem. Efter 3 km kommer värmen och det var lite småmulet med nordlig vind så det blev ingen gratisvärme direkt. Vi hade våra kilometer och antal steg samlade efter den promenaden, men jag var lite rastlös så jag tog de nya skorna och hängde med syrran och vi provade en alternativ runda och det är ju uppförsbackar så benen fick sitt och 4 km extra. Lite mer än planerat och jag använder helt klart andra muskler i benen och rumpan när jag går i de nya. Förmiddagens distans hjälpte givetvis också till. Så jag var småsliten i skankorna.

Det kändes väl även idag kan vi väl vara överens om 🙂 Vi gick ut mot Torpet och det är 3 km till vändplanen. Grusväg, kall natt och morgon fruset geggelimojs, slirig snö och ja alla väglag man kan tänka sig och på hemvägen hade solen och plusgraderna börjat tina upp det hela också. Smyguppförsbacken på slutet är mördarsnigel kan jag säga. Nu fick vi då rakt ingen topphög snitthastighet för det gällde att hålla koll på var man sätter fötterna. Igår var det ju bara att gå så det blir lite mer att bita i. Mjölksyran var på gott humör och jag kände mig då rakt inte som något spänstfenomen när jag knatade genom byn men kom i alla fall upp för backen. Gäller att inte bli sittandes för då blir det stappelgång när man väl lyfter på rumpan. Men jag gillar’t på ett sätt för det är faktiskt skönt att känna att man jobbat sig trött. Torsdag och fredag blir lite lugnare så det hinner vilas. Så länge det inte gör ont utan bara är jobbkänning så är det bara att tacka för att kroppen svarar.

Två dagar kvar tills starroperationen. Livrädd för att CSK skall gå upp i stabsläge så att allt ställs in. Det hade ökat på sig med fall så jag kan bara hoppas att det håller sig.

Vaccin hit och dit. Först saknas, sedan finns, sedan oj det tar tid att tillverka, sedan oj det finns, men oj så trickigt, sedan oj det saknas, sedan oj de vägrar exportera. Men med tanke på att man drar öronen åt sig så är det väl helt OK att USA inte släpper iväg doserna – det blev väldigt tyst om den rapporteringen när det började komma info om att vaccineringen stoppas. Detta är ingen debatt jag tänkt ge mig in i, men visst, det är ju bra om man dubbelkollar åt alla håll om fundersamma reaktioner rapporteras in. Men, det är ju faktiskt få % på alla doser och det är rätt intressant det här med hur det sprider sig och sätter sig i folks medvetande. Om själva medvetenheten om smittrisken kunde sätta sig lika hårt som tvivlet på att ett vaccin med 37 rapporterade fall på 17 miljoner doser ev kan ha orsakat/bidragit till blodpropp så skulle vi inte ha någon direkt spridning. Men människan orkar inte hålla i, det visar sig ju nu efter sportlovet och fler vågor lär det bli. Nåja, vi får hoppas att det är OK med detta vaccin – känns nog ändå bättre än att få en Sputnik V….. men folk rädsla kommer nog sitta i har jag en känsla av, avstår och fördröjer vaccineringen. Blir nog som han sa Anders T, nästa höst, kanske någon form av normalitet kan återkomma, men alla vaccinerar sig ju inte så ja, det lär inte försvinna i brådrappet.

Jag brukar säga att om människan kan så gör hon och detta visar sig väl rätt tydligt nu när folk går före i vaccinköer, behåller vaccinet inom landet och fattiga länder kan räkna med att få vänta två år innan de kan påbörja sin vaccinering så hinner väl folk ”dö undan” i rask takt innan ev solidaritet, fabriker och godkännanden har landat så att det skall finnas till alla. Sedan ska vi hoppas på att folk som fått vaccinet inte tror att det är grön gata vad gäller att smitta andra. Man tar ju vaccinet för att i första hand förhindra att själv bli dödssjuk men man är ju inte garanterad smittfri zon för det.

Klurat på det här med de som stängt igen totalt och nu öppnar innan befolkningen blivit vaccinerad – tror man verkligen att det inte kommer att blossa upp smittokluster?? Well, jag gör så gott jag kan på mitt håll så får jag hoppas att de runt omkring mig gör det samma.

Amigo ”badade skare” när vi kom fram till vändplanen. Glatt ovetandes om allt vad virus och elände heter. Det var desto mer geggigt resterande 5,8 km än här på bilden och han var kanske inte så glad när han fick gå in i duschen när vi kom hem 😀 Ni må tror att han var modig. För när vi kom fram var det en läskigt stor rulle med ensilage utställd och den fick sig en rejäl utskällning och sattes på plats. Matte lyckades locka honom att nosa efter en stund och sedan blev det ett extra varv med ”bada skare” och ett par extra voff. Lillfjanten ♥

 
1 kommentar

Publicerat av på 16 mars, 2021 i Vardagsinlägg

 

Söndag

och idag är det stillsamt. Visst, 6 km avklarade och jag har varit i stugan och mojjat med lite ohyra på några av blommorna och konstaterade glatt att knölbegonian klarat sig och det kommer upp ett litet blad.

Igår fick vi träffa Nathalie’s nye pojkvän och det må jag säga att G är en fin pôjk och jag känner att det finns hopp om grabbar i den åldern. Social, omtänksam och uppmärksam. Nu hoppas jag att de håller i varandra för de är bra för varandra, det känns i magen. Stor skillnad på förre kandidaten. Framförallt när man ser hur harmonisk och trygg hon känns tillsammans med honom.

Ja det är väl så här det är nu. Långpromenad på förmiddagen, pyssel och plock med blomster och odlingar, datorpill och hej så gick dagen. Börjar nog bli lite nojig då jag skall opereras på torsdag och tycker mig känna mig lite förkyld. Kurerar med Coldzyme så länge och avvaktar. Vore ju mer än aber om det skulle bli så att det kom snuva i vägen när man äntligen är så nära.

Syrran hämtade ut mina nya hiking-skor på vägen hem från stan. Hon åkte med ner och hämtade hem min bil. Skall gå med dem på mig här inne och känna efter. Lätta, samma sula som på vinterkängorna så de är stadiga. Bra stoppning i kanterna så jag tror nog detta kommer att bli bra. Kanske byter till Schollsulor även på dessa, det är outstanding med sportsulorna med chock-dämpningen i hälen. Men det vore ju bra att kunna använda originalsulan också. Tog en storlek mindre än vinterkängorna då jag inte kommer ha extra sockor i. Men de känns väldigt bra so far. Graningesulan passar perfekt när man går så mycket som jag gör nu. Veckans 42 aktiva kilometer är intrampade så jag är helt klar med distansen. Antal steg är uppe i 10154 so far i dag och veckans minimum på 70 000 steg är övertrasserade och just nu 84 350 steg. Gäller med andra ord att inte slarva med skodonen. Det straffar sig tämligen omgående. I morgon får det nog bli långsväng från riksvägen om det inte blåser småspik. Räknar med att få ta det lugnt åtminstone torsdag eftermiddag och fredagen, kanske lördag. Spörres hur det går med operationen. Solglasögonen lär jag inte kunna lägga ifrån mig på ett tag. I o f van, så det är inget krångel.

Nehej, dags att lägga i de nytvättade lakanen och sedan får det bli en eftermiddagsfika tillsammans med husmor. Svejs!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 mars, 2021 i Vardagsinlägg

 

Full vinter igen

Suck. Evert min Evert, varför gör du oss detta??? En djefla väder har vi och det har vräkt ner snö heeela dagen och blåser mer än rejält. Ändå kom jag ut på egen hand då syrran var i stan och jag knatade runt tjärnen. På raksträckan vid järnvägen är det öppet fält och jag fick stanna när jag knatat upp för branta backen då jag hörde i träden att nu jäklar kommer det snart en sju helsikes vindskjuts och jodå, det blev till att ställa sig bredbent med ryggen mot och vänta ut det. 4,7 km och jag kompletterade med gemensam promenad med syrran senare på eftermiddagen. Plogen har inte gått här på hela dagen och ja nog har vi får dryga 2 dm. Môlji’t på vägen. Har snöat från alla håll på en och samma gång, men det börjar stilla sig lite. Så var det med den annalkande våren… får stilla oss ett tag till. Men jag hoppas verkligen att det inte blir lika stor snösmocka innan våren anländer på riktigt.

Mamma blev hämtad då de hade styrelsemöte med PRO så det är skönt att hon slapp köra. Då hade hon inte fått åka…

Råkade klicka hem lite saker från Odla.nu och inväntar lite dahlior och gladioulus samt ett par grejer till – tänk så det kan bli 🙂 Då jag behöver införskaffa riktiga vandringsskor så hittade jag samma märke som vinterkängorna så de klickade jag också hem. Lika bra att börja leta. Footway är min skobod. Smidigt och enkelt och lätt att returnera om det behövs.

Fick kuvert från CSK igår och starroperationen är nu bokad. Lite läskigt, men det skall bli så skönt att få det gjort. Lönade sig uppenbarligen att skicka meddelande till läkaren på 1177. Så kanske jag är fit for fight inför min födelsedag i maj 🙂

Avslutar med ett par snöiga bilder från idag.

Bästa delen av förmidagsturen. Alla som skall till lilla grannstaden åker här så jag hade lite spår att gå i. Annars var det pulsa och jag hade solglasögonen på mig som tur är så jag slapp bli snöblind.
Häromdagen satt vi i hörnet och solade näsan….. vi har nordvästligt läge och stormen trycker på från sydost, så nog yr det alltid. Blä.
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 11 mars, 2021 i Vardagsinlägg

 

Ny vecka och nya insatser

Igår kom Nathalie hit och fick skjuts av E och mamma passade på att be vapensystern att komma upp samtidigt så vi fick fika ihop några timmar i kuvösen. De var här när syrran fyllde år i slutet av januari och det kändes som evigheter sedan vi hade folk här. Så eftermiddagen gick i ett huj. Nathalie skulle till bôjfränden så bilen får gå lite igen. Den indikerade lampfel men det var ena skyltbelysningen som slocknat, behöver fixa hem lampor så löser jag det. Lite allergisk mot varningslampor… men är det inte värre än så här så är det överkomligt.

Promenaden på fm igår gick över området grannen har haft avverkning och det kan jag säga, att gå på halvfrusen lera på gator som de stora larvfötterna kört upp och allt granris tar riktigt bra på benen och orken. Härligt. Jan gick ner i ravinen men mina ögon var inte på avståndshumör så jag vände tillbaka och syrran och fick till slut loss Amigo som trasslat in sig i en granruska och följde med mig tillbaka. Tog en sväng runt ”växeln” innan middagen med hunden då de var till stan så jag fick ihop både dagen och veckans mål. Tillfredsställande känsla. I eftermiddag skall vi utforska skogen bakom bygdegården. Jag har redan tagit ”tråkturen” med lite pulsträning. Syrran var till fotvårdsspecialisten i byn så jag gick en egen sväng. Gick väldigt lätt idag. Konditionen börjar nog hämta upp sig. Ska börja flåsträning med stavarna här framöver, men nu måste jag hitta nya skor att knata i. Det känns betydligt mer i fotsulorna när jag går i de gamla och jag kan ju inte gärna gå runt i varma vinterkängor hela året 😀

Övriga dagar sedan senaste inlägget har väl inte bjudit på några större ovationer. Mamma fick första vaccinsprutan i fredags och jag storstädade övervåningen – jäklar vilket spännande liv vi har 😀 Men det kommer nog stressiga fullmatade dagar någon gång igen, får jag hoppas. Fyller ut med lite bilder istället. Svejs!

En trött Musse satt på hela rumpan och sov mer eller mindre i sittande sömn. Jag fick fram mobilen och precis när jag tagit första gäspade honom och jag fångade den i ”största” läget. Rejält gap på dem.
Bild från helt orörda skogen på ”Hea” när vi var ute och letade efter att kunna ta oss över bäcken då det var tjock blankis i hela backen sista biten på söndagspromenaden. När man inte kan krama om trädet för att det är så stort och grenarna sitter kvar nästan hela vägen ner, då är det skog som stått i många år. Man är lite liten på jorden när man tittar upp.
Men skogen odlas ju och runt 80 år står den och nu har årets avverkning avslutats. Vi har vår marklott längre åt höger så vi det var iden här skogen vi försökte hitta fram till gärdet när vi tog vägen genom bäckravinen. Skördare är effektiva men det blir mycket markskador tyvärr. Tänk vilket jobb som gjordes förr med hand- och hästkraft. Det är i alla fall effektivt för benen att kliva runt på 🙂
Fortsatte fram till kanten och där nere går bäcken, rester kvar från en älvfåra som gör ravinen speciell. Det är stuprakt ner, svårt att fånga på bild och vägen till Torpet på andra sidan trätopparna. Allt är nära fågelvägen, det har jag konstaterat efter alla våra promenader här omkring.
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 8 mars, 2021 i Vardagsinlägg

 

Härligt med sol tänkte jag

när jag tittade ut i morse, kollade vimpeln och sedan termometern. Hmm.. det verkade dock inte som att det var vårtemperatur… men ut på förmiddagspromenad kom vi och även om det snodde snålt så var det ”molndoft” eller hur man nu säger, inte snö, inte vår utan typ ”frisk luft och rena lakan”. Vi tog svängen bort mot paddocken men svängde först in på skogsvägen till de tre husen som finns där. Har inte varit där på ja säkert 40 år sedan med pappa. Hans barndoms-/skolkamrat är uppväxt där så de har det som sommarställe . Då det ligger ”bakom” bygdegården tänkte jag att vi kan ju gå tillbaka genom skogen – men hej hej, där var det en brant kant och rakt ner. Vi skall ta en sväng från bygdegården ditåt istället och kolla läget och se hur långt in man kommer. Finns fortfarande många stigar att upptäcka här efter alla år vi bott här. Vi tog en liten tur här i eftermiddag också så jag fick mina 10 000 steg. Igår kväll trodde nog lilla mor att jag fått totalspel 😀 Jag hade 850 steg kvar när jag skulle haka av mig räknaren för dagen och det blev till att ränna runt på övervåningen och så springa lite smått hysteriskt på stället ( 😀 ) Det blev riktigt jobbigt. Till slut så plingade den på 10 000. Lite tokig är jag kanske, men äh, det är ju bra att röra på sig. Jag gick för snabbt igår kände jag idag så vi tog lite långsammare promenader. Jag har en förmåga att speeda upp tempot har jag märkt när jag går själv. Men oftast är det så härligt att gå så det liksom kommer igång av sig själv.

3 hg kvar till delmål 3 – visst kan man tycka att det är bra så men jag vill allt tangera så jag ser siffrorna på vågen. Provade lite mer kläder som legat kvar i garderoben och nu sitter de bra. Har en liten favorit som jag senast hade när syrran fyllde 50 2015. Då hade jag ätit Dukan Dieten ett tag och var nere där jag är nu så det var roligt att känna att den inte sitter som en tarm längre. Även om man kan tycka att de 15 kilona kan räcka kommer jag ha ytterligare 5 kg som ”slutmål”. Då har jag någonting att jobba emot och är nöjd om jag klarar att ta några kilo till, men det är inget måste. Annars tror jag ärligt att jag lätt kommer in i ”jaha” det var det och tappar tråden även om det ju är nu som stora jobbet börjar med att hålla sig kvar i matchvikt.

Lite stel i bröstryggen efter att ha stått böjd vid pluggplattorna då asterplantorna nu är på plats i dem och jag har även satt om ett par tomater då syrran kom med två stora mjölkkartonger. Omplanterar dem allt eftersom vi får lediga kartonger. De stora behöver 2 liter juicepaket och det var också på G. Mandelmantomaterna håller på att sätta karaktärsbladen så nästa vecka får de också bo in sig i mjölkpaket. Syrran hade två påsar med sidentagetes och jag har bredsått dem idag och skall plugga dem när de får bladpar nr 2. Ett jäkla pyssel men det är roligt. Pelargonerna verkar må bra och det spirar i stugan. Visst har vi en bit kvar men jag väljer att tänka vårtankar ändå. I slutet av månaden skall jag börja med klätterväxterna, de vill jag inte börja för tidigt med – då kommer vi att bo i en djungel.

 
1 kommentar

Publicerat av på 4 mars, 2021 i Vardagsinlägg

 

Lite uttråkad

är jag, det kan jag erkänna. Idag är det minus och dimman ligger rå så det var väl inte direkt vårpromenad på förmiddagen, men det var skönt att komma ut och vi tog lillsvängen bort till bygdegården och genom skogen hem. Plåthinken med kottarna står kvar, stått där bra länge så jag är allt lite nyfiken på vem som ställt den där. Det är flera år nu. Lite nyfiken blir man

Det var digitalmöte här hemma på förmiddagen då mamma hade sittning och när de var igång ringde neurologen och ja jag måste säga att jag är glad att jag gjorde slut med A och och fick O istället. Nu skall vi höras om 6 mån och hoppas på att jag får må så här bra även framöver och dosen verkar funka bra så ja känslan går inte riktigt att beskriva. 3,5 år av att må skit och nu så har någon liksom öppnat fönstret och släppt in frisk luft. Lite så. Ögonläkaren har läst mitt meddelande så jag avvaktar vad hon svarar. Det skall nog bli ordning på den här femtioplusaren innan jul. Hoppas jag 🙂

Nathalie, Eva och syrran kom och fikade en sväng på förmiddagen och syrran skjutsar hem Nathalie efter lunch. Min bil får nog bokas in på verkstan, ska ta tag i det under veckan. Inte prio ett just idag.

Jaha, det var det, vad gör nu…. rastlös är bara förnamnet, men en sväng till blir det nog, bra att bli av med myrkrypet i kroppen med promenad. Men jag tröttnar nog på det med om jag känner mig själv rätt 😀

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 3 mars, 2021 i Vardagsinlägg

 

Då var mars igång

och det har varit ett par riktigt fina dagar. Promenader förstås och ja jag har rastlösheten i hasorna så det blir en hel del vandrande. Igår tog vi turen ut mot torpet då det var rätt ok vad gäller framkomligheten och 6,5 km blev de fram och tebax. Jag tog en sväng själv senare då syrran åkte in till stan då hon haft krångel med en tand och hon kom tillbaka men tanden var kvar i soporna hos tandläkaren. Lite lätt mör kan vi väl säga då gadden tog en timme innan den ville släppa taget, men inflammerade fulingar kan tandläkaren gott få behålla. Så jag har tagit mina två rundor på egen hand idag då hon tar det lite lugnt och i sitt eget tempo. När käken fixat sig så lär det även bli rejält bakslag för kroppen av tandläkarstolen så vi får räkna med att hon behöver en vecka att rätta till sig.

Eva var lite uttråkad igår (efter en halv dag på sportlovet 🙂 ) så hon körde ut fem skottkärror med jord från växthuset så får resten fixas när tjälen går ur backen. Idag har hon bakat goda kanelbullar och sedan blev det några lass med hästskit från hagen som städades så gott det gick, men mycket är ju fruset ännu.

Jag fixade med kaffekvarnen och idag började jag med lilla brännvinsskåpet som också skall bli återställt och bli lite mer naturtroget originalet. Skänker tillverkaren en tacksamhetens tanke att linolja har använts så det lättare släpper. Doftar gott. Men mycket jobb, men det kommer det att vara värt.

Högerögat lever eget liv och jag ser bara sämre för varje dag som går så jag vitte tusan vart det här skall landa. För det har kommit snabbt på. Mår så jäkla bra i övrigt så att ha skaplig syn vore mer än välkommet. Konstigt att det aldrig kan vara 100 % – men efter sommaren så kanske jag kan ha fått operation och nya glajjor. Besvärligt är det och som sagt, glad att jag inte behöver köra bil.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 2 mars, 2021 i Vardagsinlägg

 

Oj vilken vacker dag

Nästan så att det gör lite ont.

Promenaden gick runt tjärnen. Vi kikade ner i Bauerskogen och det var snöfritt så vi tog den svängen och oj vad det är vackert. Man kommer ut på vägen mot grusgropen och jodå, hej hopp på blankisen. Vi vände tillbaka och gick upp på branta delen där de brukar träna med hästarna så vi kom upp på vägen igen. Så det var bra mycket skönare att kliva runt på skogsmark än blöt grusväg. Amigo tittade på oss som om vi inte var kloka när iv vände, han hänger inte med i våra svängar alla gånger 🙂 När vi kom fram vid Loppis så hörde vi – MAAAAAAOOOUUU! och där kom Musse. Suck. Stock och sten och lite till innan vi kom fram ovanför friggeboden, han skall ju alltid gå mitt på vägen men nu var det läge att kolla runt lite där de fällt skogen och det gick bra att ta sig fram. 9 000 steg och det kommer bli hur lätt som helst att plocka ihop dagspotten nu när det börjar bli framkomligt i skogen igen.

Pysslat lite ut i sköna vädret och jag tog även med mig den gamla kaffekvarnen jag idiotiskt nog fick infall att måla för en 15 år sedan eller så. Ångrar mig rejält, men nu har jag påbörjat avfärgningen. Var visst nitisk och har fått bort all röd färg på plåtdelarna redan när jag målade de den, men på trädelarna är originalfärg kvar så jag kan ha lite att utgå ifrån när jag letar ny färg. Plåten får jag se hur jag gör med, den är plåtren så länge. Hur som så skall det bli tunnare med färg och bra mycket snyggare gjort. Den är nästan falu-röd i färgen, eller om det hette något med plåtrött på sin tid. Tror ändå att jag skall försöka hålla mig så nära originalet jag kan, eller så får det bli åt det gröna hållet som Biggans gamla kvar. De är fina de med. Fasen vad jag har saknat möbelfixet. Tre skänkar i ful furu skall få sitt i år, ska börja slipa och greja tänkte jag. De som är på altanen måste torka också, men får vi varma dagar så torkar de nog.

Hoppas att ni har haft en bra söndag, här har den varit helt suverän och så har vi premiärfikat ute. Inte fel alls. //Svejs!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 28 februari, 2021 i Vardagsinlägg

 

SOL!

Vi har haft ett läskigt lock med dimma och ”flajsregn” flera dagar i rad och idag så har solen äntligen orkat igenom. Blåser snålt men who cares. Det blev lager på lager och så in i bilen och mamma släppte av oss nere vid riksvägen och så knatade vi hem. 6 km. Tog bara 1 h 10 min så vi hade bra fart (4,9 km/h enl appen) Medvind, men jag tror inte det skjutsade på värst. Tre par med sångsvanar såg vi så ja lite vår är det nog på intågande. Tranorna brukar komma i april. När vi kom till loppis dök Musse upp och då han inte har någon form av trafikvett gasade syrran på och jag med men si det är inte bra för lilla höften och knäfästet. Så 4,9-5 km/h är max för min höft vad det verkar. Pinnade ju på bra igår så det var väl lite kvar efter den svängen och zumbaträningen också. Men den gnosar mer i musklerna på ett bra sätt. Väldigt tråkigt att träna utan gänget. Men det blir väl förhoppningsvis tid för det igen.

Högerögat är inte min kompis, ser väldigt dimmigt på det så jag hoppas det är så att det är tabletterna som gått ur systemet och ögat har gått tillbaka så det är glaset som inte är rätt. Skall be optikern ploppa i de gamla glasen i bågen, har dem kvar då jag fick byta rätt tätt inpå. Kanske mindre illa i alla fall.

Nu skall jag ta med mig mams ut och klippa oranieträdet. Snöfritt så hon kan ta sig fram på gräsmattan. Ut och njut av solen! //Svejs!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 26 februari, 2021 i Vardagsinlägg

 

Första inlägget

som jag skriver på min nya laptop 🙂 Jäklar vilken skillnad. Enda som är liiiite störigt är att nollan på numeriska tangentbordet sitter under ettan och inte tvåan. Å andra sidan har jag inte haft ett vettigt tangentbord på jäkligt länge så jag överlever. Det tog runt 8 timmar för den att ladda upp dropboxkontot och det visade sig att Acer och Dropbox har samarbete så nu har jag 2 TB istället för en som jag betalar för. Bra skärm som inte blänker, jag kan ställa upp procenten så jag kan få större text – tack säger skumögda sara. Tangenterna är underbelysta så det tackar jag för. Nu tittar inte jag på tangenterna direkt när jag har fingersättning men jag gillar funktionen. Sköna tangenter, men jag kommer koppla in blåtandsbordet som inte ville para ihop med den gamla lap topen. Skrivare, program, ja det finns att pyssla med. Snabbt som rackarns när det startar upp. Skärmen blir till stor hjälp för mig både till vardagspyssel och framförallt layoutarbeten. Nåja, lite skall det ju vara för slantarna.

Igår kom allt av sig. Jag hade skrivit inlägget och då sa mamma att nu kommer syrran. Men det var det inte, det var Nathalie som dök upp – bara så där 🙂 ♥ Mysigt. Vi kollade luften i däcken på min bil, oljan och fyllde även på spolarvätskan när vi ändå var igång. Mamma bakade åt henne så hon hjälpte till med det och ja vi fick en mysig eftermiddag och kväll. Eva kunde inte vara på travbanan då det var körförbud på banorna nu när tjälen släpper så det blev en tjejträff i vår smak. När jag bodde i Karlsborg älskade jag att åka hem lite så där oförhappandes och oanmält. Ett bra sätt att få känna sig välkommen – när man får sådan där spontan glädje när de fick syn på en.

Idag blåser det hejsan hoppsan så vi lär få både med och motvind. På samma gång 😀 Det var välvädrat i sovrummet kan vi väl säga, men oj vad jag sover gott.

Det märks på Musse att våren börjar krafsa lite smått, för han börjar ändra sätt och vanor lite smått. Men oj vad han är pratsjuk. Och matglad 😀 Skällde på honom förut för han skall ju visa att han är centrum och kliver runt och just nu är det tre laptop och en hög med annat på köksbordet och jag uppskattar inte att ha honom spankulerandes på nya tangentbordet när saker håller på att installeras.

Nu ska jag fortsätta med att installera AVG – gillar inte när det är Norton eller McAffe som är med och får folk att testa prenumeration gratis och glömmer detta och får skrämselhicka när året gått och det skall betalas. Nej, bort och in med AVG som kostar gratis. Så jobbar jag – skadad efter åren med dataservice i huset 🙂

 
1 kommentar

Publicerat av på 24 februari, 2021 i Vardagsinlägg